Baksidan på bygginstruktionen visar de olika (fiktiva) versionerna, båda JG 400-maskiner inspirerade av Me 163…

Och så plastdelarna:

Dekalerna!

Ett gulligt litet plan. Och ett spänannde bygge.

Kul projekt, påminner onekligen om B2 Spirit

#4; Ja visst ser det sött ut, speciellt från sidan tycker jag!

#5: Tyskarna var rätt tidigt ute må jag säga!

För den som gillar "konspirationsteorier" kan avslöjas att P. J. Corso (f.d löjtnant o ansvarig för Pentagons avd för "foreign technologies") i sin kontroversiella bok "Day After Roswell" hävdar att de tyska flygkonstruktörerna hade fått uppslaget att designa denna udda skapelse efter att man bärgat ett kraschat halvmåneformat UFO liknande det som sedemera 1947 påstås ha kraschat i Roswell, New Mexico. Tro't den som vill…

#7 Eller också kan man vara jättetråkig  och konstatera att "flygande vinge" är en jättegammal ide. Lika gammal som flyget i övrigt. Vidare kan man lika tråkigt konstatera att stabilitets- och kontrollproblemen med flygande vingar formulerades och löstes ca 1911 av John Dunne, som också byggde och framgångsrikt flög ett antal flygande vingar, och som därför korrekt brukar räknas som flygande vingens uppfinnare.

Flygande vingen har alltid varit intressant därför att den verkar kunna erbjuda mindre luftmotstånd och vikt. I praktiken har det dock visat sig vara ytterst svårt att uppnå detta. Det beror faktiskt på att det är en liten illusion. Det går alltså faktiskt inte, så länge som vingen måste vara aerodynamiskt stabil. Däremot när man har styrdatorer och kan bygga ett instabilt flygplan, som B2, då faller bitarna äntligen på plats.

Bröderna Hortens intresse för flygande vingar tog fart därför att de som så många andra i Tyskland efter 1VK'ets verseillfördrag sysslade med segelflyg. Framförallt för segelflygplan är ju lyft/motstånd alltavgörande. Av den anledningen gav sig Horten-grabbarna sig hän åt den flygande vingen. Nånstans där i tiden, '30-talet, lärde de även känna en viss Jack Northrop som delade deras intresse för flygande vingar. Brevväxlingen avbröts dock av andra världskriget. Det har ibland påståtts att tyskarna hade spioner (aldrig avslöjade) för just Hortens räkning hos Northrop under kriget. I gengäld skickade amerikanerna Hortens prototyper direkt till Northrop, så snart de erövrat dem.

Det skall sägas att en aerodynamiskt stabil flygande vinge har sina bästa chanser att göra sig gällande i jämförelsen mot en konventionell konstruktion om vikt och hastighet är ganska konstant. Trots att ett segelflygplan uppfyller just det villkoret perfekt, har alla världen främsta segelflygplan sen dess till modern tid haft konventionell stjärt. En väldigt klar indikation på vilken konfiguration som faktiskt är allra bäst för ett stabilt flygplan. Så bröderna Horten och Northrop hade alltså fel. Vilket är det väsentligaste skälet till att världen inte fyllts av flygande vingar efter andra världskriget.

Numera, med möjligheten att bygga instabila flygplan , ser möjligtvis framtiden annorlunda ut. Jag vet inte. Den som lever får väl se.

Riktigt cool modell, Peter! Här är en länk med lite intressant läsning.

http://news.nationalgeographic.com/news/2009/06/090625-hitlers-stealth-fighter-plane.html

/Stefan

Tack för era inlägg! Både UFO-spåret och utvecklingshistorien är intressant läsning. Och Stefan, tack för länken till artikeln!

Jag lutar just nu åt att bygga min flygande vinge som en fransk efterkrigsmaskin, antingen tagen i krigsbyte av fransmännen eller ett "kopieringsbygge", som t.ex.  av Marcel Dassault kan få döpas till Dassault MD 600 Phénomène.

Jag fick syn på ett klipp ur den franska serien Les Ailes du Plomb på

Modelstories och tänkte det kunde vara kul med en fransk 229:a.

Efter lite översättningsövningar kom jag fram till att planet i det franska seriemagasinet heter Balbuzard = Osprey = Fiskgjuse!

Le Vol du Balbuzard, låter fint det

Låter kul! Jag tycker också att Modelstories är en intressant sida, man hittar en hel del uppslag där.

Ja, verkligen! Väldigt många intressanta byggen och research finns det där. Och som tur är för mig som inte kommer ihåg min skolfranska så bra, så finns ju Babelfish

Ja, de är bra att ha, de där lexikonen och översättningshjälpmedlen.