Citat:*Skala 1/48. Jag bygger mest militärflygplan och jag tog steget upp från skala 1/72 till 1/48. Vilken skillnad!*

Kom över till 1/35 så du får leka med dom stora grabbarna

Bra läsning för övrigt. Hade varit kul att få se en bild på de där slipkuddarna.

/ Hampus

#1: *ha ha* 1/35 är tuffa grejor, med Zimmerit och allt annat vad det kan kallas va? =)

Så här ser slipkuddarna ut, både nya och mer välanvända. Jag brukar klippa ner dom på mitten så de blir cirka 8 cm långa och lite mer hanterbara. De kommer i tre olika grovlekar, därav färgerna. Den vita är en polish-kudde.

Trevligt inlägg att läsa! Känner igen mig själv som "återfallsbyggare" efter åtskilliga års bortavaro från denna givande hobby. Apropå airbrush ligger det nog mycket i det du säger att det är lönt att investera i en riktigt bra och lättanvänd. Jag var väl lite "dumsnål" och köpte en billig, plastig Aztek-spruta som är sånt krånglande med att jag nu tyvärr nästan tröttnat på att använda den och mest använder Tamiya-sprayfärger (och penselmålning förstås)till mina bilbyggen numera… Kompressorn från Clas Ohlsson var väl ingen jättehöjdare den heller, är jag rädd -bullrig och otät!

Att upptäcka att modellim fanns i annan form en seg trådig dito på tub var ju helt klart ett smått revolutionerande framsteg! Har de senaste åren kört med samma flaska flytande Revell-lim med nålspets. Verkar aldrig ta slut. Och så håller jag med om det där med "superlim" i olika former -som också gjorde det möjligt att kombinera plast med metalldetaljer.

För ett par år sen skaffade jag mn första flaska "Gator's Grip Model Glue" från Hobbybokhandeln -ett suveränt användbart och ändå "snällt" lim som numera är nästan oumbärligt för mig när det gäller att fästa känsliga detaljer eller klarplastbitar där man inte vill ha kladd.

Sist men inte minst måste (med risk för att verka smörig) nämnas upptäckten av detta suveräna modellbyggarforum på nätet, som de senaste åren gett mig så mycket inspiration, uppmuntran och massor av praktiska tips!

Jag har inte kommit så långt än på min omstart, och håller mig väldigt mycket till gammal beprövad metod.

Enda upplevelsen jag har haft hittills är väl Vallejo Color för penselmålning av detaljer. Herregud så skönt och meditativt det är. Skruva av, droppa på paletten, droppa annan färg, vatten bredvid, blanda på paletten tills önskad kulör, måla lite. Och det blir övermålningsbart nästan direkt. Och så kan man hålla på hela dan. Utan att det luktar. Varje gång man blir trött på hur paletten ser ut spolar man bara den under kranen och kör lite med en borste. Detta istället för stressen med öppna burkar, färgklet och lacknafta lukten som hänger kvar i dagar. Vidhäftningen av Vallejo övertygar väl inte en gammal Humbrol målare direkt, men för cockpit detaljer o sånt spelar det ju inte så stor roll. Dessutom kan man ju grunda lite försiktigt o tunt.

I övrigt tycker jag väl bara att standarden på byggsatserna både skrämmer och hetsar upp ambitionsnivån. …Och att mina fingrar är tjocka o att mina ögon är svaga.

Tack för verktygstipsen. kan man aldrig få för mycket av.

Beträffande skalan så finns det väl egentligen en 1:72 byggare inuti mig som skriker och vill komma ut. 1:48 har lite för mycket detaljer nuförtiden . Men mitt skäl att en gång i tiden gå över till 1:48 var nånting du nämner. Det ser mer "rätt" ut. Men det är ju min åsikt att det beror på att så många 1:72 byggsatser inte är form- o dimensions-mässigt tillräckligt bra. Och kanske för grovt detaljerade. Det finns 1:72 modeller som ser "rätt" ut.

#3: Absolut bra att du nämnde forumet, ett av många som är ovärderliga och som fungerar lite som en "stödgrupp" och inspirationskälla. Det finns inget bättre än att kunna ta del av andras ideér och tankar.

#4: Vallejo Color är grymt bra! Jag upplever också att modelbygge i Allmänt får en att hamna i ett slags meditativt tillstånd, man är i en annan värld, man kan låta tankarna vandra, eller bara njuta av lite musik i bakgrunden medan man slipar sidewinder-missiler Det är en riktig "feelgood"-hobby.

Jag är fortfarande förvånad över att jag inte har hamnat i det läget där man inte kan bygga färdigt något och man fastnar i ingemansland med en massa prestationskrav och grejor. Jag gick in i den nya fasen med inställningen att lära mig under vägens gång och om allt inte blir perfekt så säger jag "tillräckligt bra, det blir bättre när jag byggt fler modeller" och sen nöjer jag mig med det. Jag vet att bara få färdigt en modell är en positiv grej, även om det inte ser ut som ett proffsbygge.

Man kan filosofera en massa, men en av de finaste aspekterna med modellbygge är just det meditativa tillståndet samt att man får känslan av "wow, det här går faktiskt, kolla in!" Det ger ödmjukhet.

Jag kom på en grej till, egentligen orsaken till att jag började bygga igen. Några av er har säkert hört det förr, men Phil Flory på promodeller.com och hans underbara byggvideos är så klockrena, helt i min stil. Det är inget teoretiskt snack, utan han får händerna skitiga och visar precis hur han bygger, man får följa honom när han bygger, från början till slut. Ovärderligt! Kostar 5£ i månaden, men vårt varenda krona. Rekommenderas!

Kul tråd!

Två saker som förbättrat mina byggen är:

* Lödning: Etsdelar sitter ihop mycket bättre om de löds ihop istället för att limmas med superlim. Perfekt för t.ex fotoetsade stänkskärmar eller sidoplåtar, som då  kan misshandlas utan att gå sönder. Dessutom tycker jag det känns mer tillfredställdande att löda ihop saker eftersom det är lite svårare än att limma… Lite töntigt men sant :)

* Magic Sculp. En fantastisk tvåkomponentsputty som jag använder till skulptering, spackling, svetsfogar etc. Några av dess trevliga egenskaper är: närmast luktfri, utjämningsbar med vatten och lång torktid.

Angående slipklossar/nagelfilar så köpte nyligen såna från eBay nyligen. De blå kostade 5.5 pund inkl. frakt och de grå typ 7 dollar inkl. frakt.

De är av bra kvalitet och ofantligt mycket billigare jämfört med att köpa dem i hobbybutiker eller på Kicks.

/Jeppe

#1 gillar dina gliringar Tails! Men rätt skala är naturligtvis 1:25 / 1:24 å då Jänkebilar Hehe! Har haft en enorm nytta av dessa mycket duktiga pansar byggare på forumet, till mina bilbyggen, här gäller det att ge och ta, och det kryddar hobbyn, olika tankar och tycken, men tusan vad kul man kan ha! sen sneglar jag alltför mycket på Juha Airio's superbyggen, modeller som är totalt omöjliga att ta efter, snacka om kung av modellbil!!!

#7: Magic Sculp, det motsvarar Milliput ungefär?

#8 Jag håller med Tails :) 1:35 är rätt skala… Inget snack om den saken

Jag tror den där finnen du snackar om var på Grefvens… Han fick med sig en rejäl samling vinster hem till Finland Typ 5-6 guldmedaljer… Respekt…

#9 Jag har inte testat Milliput själv, men om jag förstått det hela rätt så har de liknande egenskaper. Enligt Denstore är Milliput något hårdare i konsistensen.

#10: Jag kollade in Magic Sculps hemsida och det kan nog stämma att den är mjukare än Milliput. Ibland använder jag Milliput White för spackling och det brukar fungerar utmärkt, sepciellt med metoden som du nämner, vattenbehandling. Det gör det väldigt lätt att få jämnt och fint.

#10 fy skäms Joppo den där finnen är inte vem som helst, har haft en hel del projekt i scale auto, plöjer det mesta (jag bara tramsar lite med dig, Joppo), jo denna Airio, som enligt rykten ska vara läkare, bygger modeller som är lite lätt omöjliga för oss dödliga att uppnå vid nivå!!

Personligen tycker jag att det är svårt att bortse från det genomslag & påverkan på vår hobby som internet haft. Skulle jag välja en enda enskild sak som påverkat min byggteknik, så är det nog internet.

Sedan är det väl som så, att ett i grunden gott hantverk alltid är basen för ett lyckat bygge. Saknas den biten, så hjälper inte all världens verktyg, fotoets, resin osv. Som jag ser det, åtminstone.

AHh mina slipkuddar är från HM… När sambon köper kläder är detta en viktig sak hon måste ta med sig ut. 4 olika lager slip. Kicks ass.

Jag har lämnat milliput just för att jag tycker det är för hård när jag gör zimmerit. Svårt att få ytan helt jämn. Men fungerar bra till att fylla ut med.. ÄR som ett hårdare tuggat tuggummi (typ)? …

…Kanske ska börja göra zimmerit med Extra white professional? Doften kan ge den vinnande slutpoängen i tävlingen..

Jag instämmer helt med vad Hayabusa säger.

Internet har betytt ,och betyder otroligt mycket för mitt modellbygge.

Men främst har jag nog utvecklats som modellbyggare genom att prova mig fram. Och lära av andras kunnande och tips.Bra prylar och tillbehör är ju helt okay,men det är ändå filuren" som håller i grejorna som bestämmer slutresultatet enligt min mening.

Kraven har ökat givetvis,och hur bra man än tycker en modell är så har jag alltid känslan att det kanske går att göra bättre nästa gång?

Men att prova sig fram ,med olika objekt skalor och svårighetsgrader har gett mig mest utdelning under det dryga 30 år jag byggt. Att schratchbygga för mig är en passion,kan tyckas lite knäppt kanske.

Men tillfredställelsen när man byggt något själv,slår alla ets delar och

tillbehörset för mig i alla fall. Jag blev så mäkta imponerad för många många år sedan, av en schratchbyggd  Skyraider måldragare 1/48 av Lars Jönlid i GBG .Den dagen tänkte jag, kan han, så kanske jag också kan.Och på den vägen är det fortfarande.

Lennart

Måste hålla med både Hayabusa och Alvhult. Internet har varit enormt viktigt, dels för att jag överhuvudtaget skulle komma tillbaka till hobbyn och dels för att se hur andra gör och för att inspireras att testa saker som man annars aldrig skulle vågat sig på (säger bara Dolfo skala 1/16).

Sedan måste jag även slå ett slag för lokala föreningar. Att sitta ner någon gång i månaden med likasinnade, slipa lite plast, dricka lite kaffe och få konstruktiv kritik s.a.s "face to face" är helt oslagbart. Och så är det sjukt trevligt också.

Sedan vet jag inte riktigt hur jag ska se på detta formet. Det har väl snarare varit så att när man ser vad ni lyckas bygga börjar man fundera: "kanske skulle skita i modellbyggandet och börja samla frimärken istället?"

#16 "kanske skulle skita i modellbyggandet och börja samla frimärken istället?"

Nej! Citerar Lennart Alvhult: …Den dagen tänkte jag, kan han, så kanske jag också kan….

Som du skriver så är byggmöten oerhört nyttiga och trevliga, det är många gånger som man lärt sig mycket nýtt och nyttigt genom att bara få se hur någon annan har löst ett problem och kunna se hur de gör när de använder en teknik eller tillbehör/verktyg.

Internet ser jag som en möjlighet att hålla kontakten med andra trevliga byggare och få inspiration ifrån.

Jag tror också att allas utgångsläge är annorlunda. När man kommit förbi "verktygsjakten" så hamnar man på en annan nivå. Då kan man sluta tänka på tekniken såsom tex "håll inte sprutan upp och ner" och istället koncentrera sig på att förbättra resultatet. I det läget är det väldigt fint med Internet där man kan se vad andra gjort. Å andra sidan så väcks ibland den björn som sover med tankar såsom "jag är inte lika duktig som han" och så får man prestationsångest. Jag vet, för jag tillbringade mestadels av min byggtid när jag var yngre med att läsa Finescale Modeler och blev nedslagen när jag inte ens var i närheten av de resultaten. Det gäller att matcha förhoppningarna med verkligheten…

Så nu lägger jag ribban på lägre höjd, ser till att få ordning på tekniken och verktygen, sen kan man börja växa. Det är okej att första exemplaret av en modell inte blir tävlingsvinnare, jag kan bygga fler!

På tal om tävlingar så känns det steget väldigt stort, jag trivs med att sitta på kammaren och pyssla för mig själv, i alla fall i det stadiet jag är nu. Tävlingar kan kanske komma när man har så mycket erfarenhet och har byggt så många modeller att man har väldigt torrt på fötterna. Annars är det nog lätt att bli nedslagen och lägga bygget på hyllan.

Ett exempel, som kanske är hörsägen på en del forum, är John Vojtechs underbara F-15 som han lagt tusentals timmar på att bygga och detaljera, sen kom han "bara" tvåa i tävlingen. Tydligen så blev han förnärmad och var otrevlig mot domarna efter beslutet, en dålig förlorare helt enkelt (detta enligt några som var med vid prisutdelningen). Som tävlingsmänniska kan det bli så, men då har man kommit en bra bit från att sitta på kammaren och vara nöjd med sin egen prestation. Det är han säkert ändå. Han gav dock inte upp för det och byggde en fantastisk B2 Stealth Bomber som också den blev en prisvinnare.

Så vad vill jag ha sagt med allt detta? Jag vet inte, det är "work in progress"

#19 Det man måste se är att den stora vinsten i tävlingar inte är att vinna. Det som gör tävlingarna kul är att träffa folk och kolla på andras modeller. Dessutom får man ju en kritisk granskning av sin modell, vilket ofta kan vara ganska nyttigt.

Jag lästa för någon tid sedan någon tråd om bedömningen av hans F-15, och det framstod som ganska klart att bedmömningen hade gjorts på rätt sätt. Vad han, och många andra duktiga byggare inte inser, är att nedlagt arbete inte premieras. Det som bedöms är (så gott det nu går) mätbara moment. Så, man får inte en garanterad vinst för att man har scratchat motorer och inredning. Man måste också uppfylla övriga krav. Om jag inte minns fel, så var det ytfinishen som sänkte honom till andra plats. Och blir man sur över en andraplats, så ska man nog ta sig en funderare. Som jag har sagt förut, varje gång man hör någon klaga över sin placering, så är det inte bara en kritik mot domarna, utan även ett förringande av de som har placerat sig framför en själv.

#18 Tänk på alla tips & råd som finns att få på internet. Visst, förr fick man dessa via tidningar etc. men inte alls i samma omfattning som via nätet. Faktum är att vi inte ens hade kunnat hålla denna "nätdiskusson"..

Bara på detta forum så har ju oerhört många tips & råd presenterats.

Jag tror att de flesta som håller på med denna hobby strävar efter att få bättre resultat. Det ligger i människans natur, skulle jag tro. Samtidigt får man, enligt mitt sett att se det, inte glömma bort att ha roligt. Det ska vara avkoppling & roligt att bygga, annars blir det som ett jobb där det gäller att prestera. Var finns glädjen då? Att tävla/ställa ut är en sak för sig och det finns givetvis alltid personer som anser att de skulle kommit högre upp i prislistorna etc. Jag tycker att utställningar är roligt & inspirerande, men det är ju inte på liv & död (eller..?). Personligen tycker jag att det är otroligt inspirerande att se  vad den flora av riktigt, riktigt duktigare byggare som finns kan prestera.

Att vara tävlingsmänniska med "vinnarskalle" är inget fel i sig, men man måste lära sig att visa respekt för andra.

#19: Ja, det gäller att gå in med rätt inställning i en tävling, det sista man vill se är ju folk som slänger stolar och bord på varandra

Du kan ha rätt om ytfinishen på Vojtechs F-15, jag läste även att Vojtechs andraplats för sin F-15 berodde på att han hade missat ett par stycken pinnmärken från utstötarpinnarna på insidan av luftintagen. Enligt Vojtech så ska de finnas där, eftersom planet i verkligheten har något som liknar pinnmärken. Vojtech valde att använda sig av befintliga pinnmärken som faktiskt fanns på modellen för att representera detta och det var det som domarna anmärkte på, att pinnmärkena inte var borttagna och ersatta med en "egen" konstruktion.

#19 Stämmer bra, Mange. Vojtechs F-15 hade inte tillräckligt bra basic byggteknik. Det fanns tydliga missar i finish, skarvar & passning. Visst, kanske inget som en "Svensson" ser, men nu var det ju tävling inför skarpögda domare…

Hans bygge var bra, men det fanns ett som var bättre och det måste man lära sig att respektera. Håller helt med dig, Mange - det är att förringa sina medtävlande.

#20: Helt rätt, hobbyn i sig är en balans av att ha roligt och utvecklas i takt med att man lär sig mer. Min byggteknik har förbättrats med varje bygge och det är på grund av bra verktyg, rätt inställning och tanken om att få något färdigt är viktigare än att gräva ner sig i detaljer och få prestationsångest

Att träffas på tävlingar och olika event/möten måste vara ett trevligt och berikande inslag .Jag har tyvärr ofta för långt,och det passar sällan tidsmässigt in med annat.Men just att slänga käft, och få bolla ideer ,tips, kunskap med andra gör väl såna träffar till höjpunkter.

Men då passar ju forum bra istället för att lära av och med andra.

 Tävla är väl i sig säkert kul,men det får väl knappast bli att man

strävar efter någon pokal då man bygger? För då tror jag också att prestations ångesten kommer till slut. Och då är det kanske bättre med frimärken  Jag har den filosofin att har jag gjort mitt bästa är det gott nog för mig,för det är ju jag som skall ha modellen .

Sen skall vi ju inte glömma att kvaliteen på modeller har gjort att

det går att göra en riktigt bra modell idag även av en nybörjare ,(tror jag ?)

Lennart

#24: Mycket bra poäng med kvalitén på modellerna idag. Det är absolut en bidragande faktor till bättre resultat. Förr byggde jag det mesta helt urskiljningslöst, allt från Airfix till Monogram. Så här i backspegeln så är ju en 1/72 Airfix modell ett mindre bra utgångsläge med tanke på kvalité. Man kan lätt bli besviken på en sådan modell om man är nybörjare.

Idag undviker jag Airfix så långt som möjligt, det är för mycket "jobb". Italeri är ett gränsfall. Idag blir det mycket Hasegawa, Tamiya och det lär bli ett par Trumpeter-modeller inom kort.

Så med bra kvalitetsmodeller kan man bygga upp byggsjälvförtroendet så att säga, det är en mycket viktig poäng!

#25 När jag nu fick för mig att köra igång igen hade jag väl lite samma tankar som du. Inte exakt, därför att jag är inte ett dugg rädd för plastsnickerier, spackla och slipa. Tvärtom, det är väl vad jag nästan tycker är roligast (näst efter att sätta på dekalerna ). Det som stör mig är upphöjda panellinjer. Och är det ett jöbb jag hatar, så är det att gravera om. Det tar evigheter om det skall bli snyggt. Och det är plågsamt tråkigt. Med tanke på allt nytt som släppts så lutade jag väl åt att det mesta i mitt gamla lager var skit att slänga i nån container. Efter jag har röjt och inventerat ändrade jag väl mig delvis. Jag har trots allt inte så många byggsatser som jag verkligen tycker är skit.

Sen steg internet in i bilden, precis som kommenterats ovan. Jag såg bygget av Airfix Zero'n i 1:72. (se Hogge38's tråd) Då slog det mig: Haha! Jag behöver inte gravera om, bara ta bort, och antyda några med blyerts (så kraftig markering som han hade gillar jag inte, men det går säkert ändå). Jag kan riva av alla mina gamla Monogram med liknande effektiv teknik som den byggaren använde till Zero'n.

Egentligen behöver jag aldrig köpa en enda byggsats till. Jag kommer säkert att göra det. men jag behöver inte.

#26: Jag förstår hur du tänker. Jag har 8 stycken ESCI och Airfix 1/48 Viggen på lager och jag vägrar bygga dem. Visst finns det konverteringar och allt, men i nuläget känner jag att det bara kommer bromsa upp mig. Jag vill komma vidare och få saker gjorda. Jag är 33 år så jag borde ha tålamod, men jag vill absolut inte hamna i ett läge där bygglusten försvinner pga en dåligt designad modell. Jag är mycket mer noggrann med att välja modeller idag.

Senaste exemplet är HobbyBoss Tornado IDS. Tornado är ett plan jag byggde för 22 år sen i skala 1/72 (Italeri) och jag har sen dess tyckt att det är ett grymt flygplan. Nu har HobbyBoss gett ut tre versioner i skala 1/48 och jag läste en recension i Finescale Modeler om att det fanns vissa problem med utseendet på modellen, saker som inte stämde med verkligheten. Visst tänkte jag, jag är inte petig, jag kan slipa till några vingkanter.

Sen läste jag recensioner i forum på nätet och en kille som byggde en Tornado och de ändringar han gjorde. Jag kan säga att det var inte många rätt på den modellen, det var uppenbara fel som syns väldigt uppenbart, saker man inte kan förbise. Killen fick i stort sett modda om hela bygget och det var mycket slipdamm som yrde där kan jag säga.

Där gick gränsen för mig, jag var på väg att beställa byggsatsen, men efter detta så tog det stopp. Detta är en ny modell i nytillverkad form där tillverkaren verkar ha läst en serietidning med flygplanet i och sen gjort en modell därefter. Hade det bara varit små förändringar hade det varit okej, men annars kan man lika väl scratchbygga en egen modell.

Så jag är väl mer selektiv idag för att tillfredställa mina lustar

Apropå H&M slipkuddar: Går de att använda vått? (slipar bara vått) eller löses de upp?

HUGA !! Att samla modeller har väl för det flesta av oss blivit en del av hobbyn: Nu har jag väl köpt det mesta med tanken på att bygga dem,även om det kommer att ta lång tid.Men att ha 8 st Viggen 1/48 och VÄGRA bygga dem, NÄE,det där köper jag inte !!

Där har du en av flera ultimata utmaningar för att utvecklas som modelbyggare.Det finns ju många modeller som är prövande, men den modellen är i en klass för sig..Jag tror lite mellan raderna att du inte vågar ta steget ut och testa dig själv och ditt tålamod!Annars hade du väl knappast skaffat 8 st så usla modeller ?För den dagen någon släpper en bra Viggen i 1/48 ,då rasar kursen i alla fall på den där .

Lennart

#29 Haha, instämmer i det, Lennart. Lite förvånande att det inte dykt upp någon 37 Viggen i 1/48, kan jag nog tycka. 32 Lansen är sannolikt rätt nära lansering, men vad hände med AZ Models 29:a ?

/Stefan

#29: Lennart, jag uppskattar din rättframhet och du illustrerar rätt bra mycket av vad den här hobbyn handlar om. Det är ganska mycket psykologi som ligger bakom och utmaningar måste man mentalt förbereda sig för, precis som en simmare som ska simma 400m måste vara mentalt förberedd.

Det jag menar är att jag är i barnbassängen än så länge. När jag har tagit några simmärken till så är jag redo att anta större utmaningar i vuxenbassängen. Men visst är det härligt att få vara barn?

Jo,Lansen i 1/48 är väl något många av oss drömt om.

Och nu är det snart "dead line .Blir riktigt intressant att få se den.

AZ :s 29 är väl antagligen försenad pg.a olika orsaker. Jag fattar inte hur det här företagen jobbar,men det kanske tar stora ,läs mer säljbara modeller först.För antagligen så är väl intresset lite begränsat på 29.an. Neomega hade ju enligt egen utsago en SK-60 på gång för flera år sedan.Sen blev det knäpptyst.

En riktigt fin Viggen i 1/48 har jag väntat länge på,och trodde ett tag att Hasegawa skulle komma med en snarast. Men Trumpeter är väl inte helt otroligt som tillverkare heller.För att den kommer det är jag övertygad om.

Jag skulle gärna vilja se en JAK 28 i 1/48 också,ett av det häftigaste

flygplan som byggts  tycker jag personligen. Lite drag av "Blixt Gordon  eran.

Lennart

Jag förstår Widen 76, man skall skynda långsamt.poängen var närmast en vinkling på "Trådens början .

Att ha barnasinnet kvar är hälsosamt !

Lennart

Lennart, jag hoppas också verkligen att Hasegawa ger ut en smarrig 1/48 Viggen, gärna i alla smaker!

Ja, jag harvar nog runt i barnbassängen jag också än så länge, delvis i alla fall. Penselmålar mestadels och har inte tagit steget fullt ut, har bara en enkel airbrush med luftburk Men jag får nog hålla med bland andra Stefan och Lennart, Internet har varit en enormt viktig faktor i utvecklingen av även mitt byggande.

Sidor som denna, Modeling Madness, IPMS Stockholm, Hyperscale m.fl. är mycket värdefulla för en modellbyggares kunskapsinhämtning, både rörande tillgängliga byggsatser, förebildernas historia samt praktiska tekniker, t.ex. när det gäller spackling, slipning, klarlack och såna finesser!

Att man skall bli "nöjd" med sin modell är enligt min mening ett åt h*te för högt ställt krav. Hur skall ni då nånsin komma nånstans? Det finns bara ett rätt sätt att bygga en modell: Att få den färdig.

Härligt med så många inlägg, alla är verkligen relevanta, hoppas ni hänger på ett tag till!

Här är en grej till som har förbättrat min byggteknik:

• Mr. Surfacers av Gunze Sangyo. Tänk vad skönt att slippa det korniga traditionella spacklet! Mr. Surfacer är ett förtunnat spackel på burk som finns i tre olika tjocklekar, 500, 1000 och 1200. Lite beroende på fogen eller glappet så väljer man tjocklek som passar. Riktigt grova fogar kan ändå behöva traditionellt spackel. 1200-varianten kan spädas och användas i airbrush som grundfärg. Det fina med tunt spackel är att man kan lägga på det med tex en pensel och bygga upp lager med spackel så man slipper slipa så mycket. Väldigt smidigt!

Ja personligen tycker jag det är strunt samma vad man bygger, huvudsaken är att man själv trivs det är helt ointressant vad andra tycker om vad man bygger bara man själv har kul med sin hobby, själv föredrar jag jänkebilar och fattar noll vad det gäller flyg, men ibland passar tipsen även till mina bilar, ifall man ser mellan raderna

Tråden handlar om förbättring men den största förändring jag märkt är åt andra hållet pga sämre seende darrhänthet och frustration över just detta men bygglusten vill ändå inte släppa så jag kommer att fortsätta att kladda med lim fast jag inte uppnår samma resultat som många av er på detta mycket fina och hjälpsamma forum.

#39 Beträffande ögonen, tycker jag du skall kolla in förstoringsglasögonen med belysning, i tråden "Nytt i verktygslådan", som Starhawk o jag skaffade. Jag använder dem nästan nonstop nu. T.o.m. till att läsa byggbeskrivningen. Det är mycket skönt att slippa anstränga ögonen och se tydligt utan besvär.

Vad gäller händerna, så försöker jag vila dem så mycket som möjligt med handhälarna på bordet, och bara röra fingergreppet liksom. När det är nåt riktigt svårt o pilligt, försöker jag hitta på drastiska lösningar. En sk. tredje hand (i princip bara en krokodilklämma i en hållare) är mycket nyttig. Jag använder den som även 'andra hand' för svårt pill, så slipper jag arbeta med mer än en hand. När jag var tvungen att limma ihop en bruten styrspak, ände mot ände, spände jag faktiskt fast handen i ett litet maskinskruvstycke (ca 7 kg) för att stabilisera den. Man får liksom försöka fuska så mycket som möjligt.

#39: Darrhäntheten är väl lätt att fixa, sätt fast handen i ett skruvstycke så skall du se att den inte darrar

Även om jag inte haft dem länge, så är faktiskt förstoringsglasögonen med belysning livsviktiga nu. Det går helt enkelt inte utan dem. Det är faktiskt inte ens förstoringen som är viktig, utan att jag kan äntligen fokusera på nära håll. Inte ens läsglasögon duger till modellbygge när man blivit gubbögd. (åtminstone inte om man måste ha på recept. De som klarar sig med enklare läsglasögon kan ju skaffa för starka sådana, så att de kan se på riktigt nära håll).

Och belysningen är ju ett fantastiskt plus det också.

Nåt annat, jag inte skulle ha klarat en nylig omgång med fotoets till inredningen i min Maryland, är de pincetter jag själv fixade till. Jag brynte helt enkelt till spetsarna på en X-acto pincett och en annan minipincett, så att de blev helt symmetriska o jämna. Jag använde ett lie-bryne, grov + fin och polerade lite med ett arkansas bryne efteråt. Jag drog också 800 duk ut ur hopklämd spets för att jämna till greppytorna. Jag lättade också på X-acto pincettens öppningfjädring genom att slipa pincetten tunnare i basen.

Jag hade aldrig klarat av fotoets-arbetet med orginalpincetter. Helt omöjligt!

Mycket god hjälp hade jag också av Hasegawas glue-applicator och gel-superlim.

Så verktyg, grabbar! Rätt verktyg av hög kvalitet!

På tal om superlim… Vilka är era favoriter? Jag är speciellt på jakt efter ett gellim som härdar relatrivt långsamt. Nån som har nåt förslag på ett sådant?

Kul med fler inlägg!

#43: Tamiya har ett superlim av gel-typ, det fungerar fint, dock bara 3 gram i tuben.

Även Great Planes har långsamt superlim som fungerar utmärkt, såg även att de har ett Ultra-thick gel superlim…finns i större flaskor upp till 56 gram.

Great planes Ultra Thick, Slow-Set Gel låter som limmet för mig. Tamiyas är säkert kanon det också, men 3 gram räcker inte långt när jag sätter igång och kladdar

Nån som vet var man kan få tag på det? Finns det i Sverige?

Great Planes Ultra Thick har jag svårt att hitta i Sverige, de andra "smakerna" finns b.la hos rebell.com, hudikshobby.se, så de kanske kan ta hem.

Tråden fortsätter i del 2.