Intressant och tänkvärt!

Håller med Azgaron, sen får man ju komma ihåg att dem talar lite i egen sak. Jag vet iaf att när jag slipar resin blir jag mer yr i kolan än när jag sprejar humbrol.

Intressant Joppo!

Det förutsätter ju dock att mixningen funkat till 100% annars ligger det ju aktiva ämnen kvar "inne i" som man slipar fram. Om jag mins rätt är dessa 2-komponentsplaster riktigt otrevliga i sina enkomponentsdelar och jag tror inte man kan blanda 100% bra.

Ett "bevis" på detta är att det brukar lukta rätt mycket inne i plasten när man börjar slipa/skära den.

Sen dammlunga, med förstörda lungblåsor kan man väl få av vad som helst som är litet nog för att komma in och lägga sig i vägen )(många träslöjdslärare t.ex) (mekaniskt) i lungblåsorna? Om jag minns rätt är det en av orsakerna till att asbest är så "farligt" en cancerframkallande partikel som är sjukt liten, så den går igenom de flesta filter och fastnar inne i lungblåsorna (nypa sallt varning som vanligt).

Det som Allmänt kallas "resin" - är det verkligen polyurethane? Översätter man det engelska ordet "resin" så blir det "harts". Vad är harts? Känns som ett ganska brett begrepp, eller? Annars är det ju som det säjs i texten från MIG-forum, polyutethane används i en rad olika produkter. En gång i tiden, för väääldigt länge se´n så höll jag på en del med vindsurfing. Det var tidigt 80-tal och surfingvågen bredde ut sig som värsta tsunamin i Sverige. Bl a var det många som byggde sin bräda själv. Inget konstigt i sig, inom vågsurfing hade man gjort detta sedan lång tid tillbaka. Det klassiska byggkonceptet från vågsurfingbrädorna var en skumkärna av polyurethane med ett laminat som bestod av glasfiber och polyester. Själva kärnan var bara grovt tillformad och krävde en hel del slipning och formning för att få till. Om det dammade? Ja, jösses…Jag säjer inte att det var ofarligt, men ingenstans har jag läst eller hört något om skaderisker eller att dammet skulle vara giftigt. Hur det än är, så har man tillverkat surfbrädor på detta sätt i många herrans år (sedan 60-talet?) och nog borde det ha visat sig, om dammet är så farligt som det säjs ibland?

Ja, jag vet inte vad jag ska tro. Osvuret är väl bäst, antar jag. Skadar väl aldrig att vara försiktig.

/Stefan

#2 I detta fall tycker jag det verkar konstigt om han skulle "mörka" eventuella farligheter. Det skulle onekligen leda till mycket dålig PR för företaget. Men man vet aldrig… Pengar kan ju onekligen få männsikor att säga konstiga saker…

#3 Du har rätt att dessa plaster är hälsofarliga i sina "ursprungsbeståndsdelar". Dock blandas väl resinplast samman av två vätskor , vilket borde innebära att blandningen borde bli tämligen homogen? Jag menar om blandningen inte är tillräcklig bra borde väl inte plasten härda överhuvudtaget?

Hursomhelst så har jag forskat vidare lite bland annat hittat denna broschyr: länk

Där framgår det att det finns vissa risker med *edit*polyuretan*edit*. Om plasten hettas upp till mer än 150 grader(exempelvis genom slipning eller skärning) börjar det frigöras skadliga ämnen, bla sk isocyanater. Detta kan leda till ett antal olika lungrelaterade sjukdomar, bla astma och nedsatt lungfunktion.

Övrig information som jag hittat är att plasten enligt Wikipedia inte är cancerframkallande. Den är också farlig om den börjar brinna vilket antagligen hör samman med det jag skrev om tidigare

#4 Här ställer du onekligen en intressant fråga… Innehållet i olika tillverkares resin kan ju onekligen skilja sig åt…

Hursomhelst så ställer jag mig nog på din sida i frågan… Det skadar nog inte att vara försiktig.

Här är den typen jag använder: Résine 78A 78B

På etiketten står det diphenyldimethane-4,4´-isocyanate, isomera och homologa.

Enl. säkerhetsdatablad riskfraser R20, R36/37/38, R42/43 och skyddsfraser S2, S23, S26, S28, S38, S45 och S63.

¤7

det där förstog jag,nästan allt.

Om jag fattar det här rätt så verkar det som om slipdammet inte i sig är farligt, men dom gaser som kan uppstå vid uppvärmning i samband med slipning är boven i dramat. Finnesen med våtslipning är att man även uppnår en kylning av materialet. Fast slipdamm oavsett källa är ju alltid ohälsosammt och metoden tar hand om detta också, så jag kommer nog att fortsätta våtslipa i dom fall jag har med resin att göra

Allt med isocyanater i någon form ska man undvika att inandas, så mycket vet jag som före detta byggnadsarbetare.

Som jag förstått det hela är det gjutaren av våra resinmodeller som ligger mest i farozonen, resinet är hälsovådligt i stt ohärdade tillstånd.

Alla som har lite resingrejjer vet att det skiljer otroligt mellan gjutningar i fråga om lukt, konsistens, sprödhet osv. Verlindens tidiga grejjer till exempel var långt ifrån färdighärdade, och 20 år gamla prylar stinker fortfarande apa!

Utan att egentligen ha på fötterna skulle jag nog vilja påstå att slipning, kapning med motorverktyg osv förmodligen lätt aktiverar de giftiga ämnena? Jag tar i alla fall det säkra före det osäkra när det gäller resin.

Sen tycker jag MIG-killen är väl stöddig i sitt sågande av risker, money talks louder…

Sen har vi ju övriga kemikalier som är inblandade i processen: silikonkomponenter, härdare: dessa lämnar säker oxå spår i slutgjutningen?

Ursäkta en nybörjare i modellvärlden, men vad är resin egentligen och vad är det bra för?

Resin är ett plastmaterial som används av mindre firmor s.k. garagefirmor för att gjuta korta serier av oftast lite ovanliga modeller och tillbehör. Formarna tillverkas av silikon och slits rätt fort ut och det blir därför korta serier på max 100 ex innan dom måste göra en ny form. Vitsen är att det är förhållandevis billigt på utrustningssidan men beroende på dom korta serierna så blir produkterna dyra, men dom tillhanda håller ofta tillbehör och modeller som ingen av de stora firmorna gör

#13: OK, troligen inget för mig ännu … :-)

#12: Tilläggas bör, att eftersom formarna är mjuka kan man gjuta med s.k ingjöt (negativa vinklar), något som är omöjligt med traditionell industriell styrengjutning. Vad detta betyder är att man kan göra otroligt fina och komplicerade detaljer.

Då kan man fråga sig varför man inte bara använder mjuka formar när man gjuter styrenplast … (Lite OT, jag vet …)

Antagligen för att formarna inte håller så länge! En form i metall kan säkert gjuta tusentals gånger, medans en i silikon kanske bara pallar 100 gånger som Starhawk skriver!

#15 Exakt! Det är ju en av de stora fördelarna med delar i resin.

#14 Det behöver inte alls vara speciellt komplicerat att använda delar i resin. Ett typiskt exempel är en flygplansstol. I resin är den, i regel, mycket mer detaljerad än en "standard" i injektionsgjuten styrene. Inte speciellt svår att limma i cockpit och med noggrann målning så gör den en jäkla skillnad. Med öppen huv så syns ju stolen rätt bra och intrycket kan verkligen förhöja modellen.

Resin är förvisso ett plastmateriel, men har en helt annan karaktär än normal styreneplast. Det innebär att man måste hantera & bearbeta det på ett lite annorlunda sätt.

Det är väl som med det mesta i livet - ibland är det enkelt och ibland är det svårare. Att montera några få delar av resin behöver som sagt inte vara jättekomplicerat, men att bygga en hel byggsats i resin kräver en hel del erfarenhet.

/Stefan

#16 Injektionsgjuten styrene gjuts sannolikt under högt tryck vilket innebär att en silikonform är för mjuk. Samt, som Az också skriver - en form i metall har ju en avsvärt längre livslängd. Det är ju en förutsättning eftersom det handlar om byggsatser i stora upplagor.

/Stefan

#17: Tittar man på de äldsta Airfix/Revell/Frog formarna, så är många fortfarande nyttjade i produktion. Så det handlar nog om 100-tusentals gjutningar! En silikonform håller för högst ett par tre hundra kopior.

Forskningsområde där alltså; hur tillverka hållbara OCH mjuka gjutformar?

#21: Det bästa materialet som finns för en dylig form är silikon, och det använder man ju redan! så då får man väl hoppas att nån uppfinner ett nytt material!