Chapmans största kanonslupar byggdes 1776 till 1786 och var försedda med kanoner i fören med 1 x 24p eller 18 p och akter 1x 18p eller 12p satta i kursörlavett som var svängbara till skillnad från rullådor och 4x 3p nickhakar. Den aktra lavetten löpte på skenor och var under segling nersänkt på bottnen för större stabilitet. En 24p pjäs sköttes av 10 man, en 18p av 7 man. Konstruktionsritningarna finns bevarade för de flesta typerna och för ett antal år sedan fann man fler okända ritningar som legat på vinden till en av museets byggnader. Det finns inga byggsatser av kanonbåtarna utom en felaktig jolle från Amati och en tveksam från Master Korabel. Med hjälp av de ursprungliga ritningarna har jag byggt en 1776 modell i skala 1:100 med segel (bild 01-02) och en av Chapmans 1780 typ i skala 1:40. Dessa stora slupar var L 18-21 m, B 4-4,5 m och ett djupgående på ca 0.8 – 1,2 m. Besättningen var upp till 60 man. Kanonsluparna varierade och förde mellan 10 till 15 årpar. Fartyget kunde seglas med 2 fällbara master och spri, gaff -eller galärsegel. Nackdelen var att de inte seglade bra men de var egentligen byggda för rodd och de hade dåligt med plats för mat och ammunition. Besättningen åt och sov helst iland. De taktiska fördelarna var att de kunde byggas fort, var snabba och låg så lågt i sjön att de var mycket svåra måltavlor. Rikochett skjutningen innebar bibehållen träffsäkerhet även i sjögång och Chapmans kursörlavetter och grova artilleri gjorde de små fartygen till verkligt dödliga motståndare även mot ett linjeskepp eller en fregatt. År 1790 bestod Finska skärgårdsflottan av 2 större fregatter, 17 skärgårdsfregatter, 27 galärer, 87 kanonjollar och 127 kanonslupar. Dessutom fanns som förstärkning ett antal skottpråmar, några mörsarefartyg och Flottans fregatter och linjeskepp klara för strid, plus ett antal transportfartyg med ammunition och förnödenheter.
De flesta av kanonsluparna byggdes vid Karlskrona eller Stockholms varv, en del vid Sveaborg. Större delen av skärgårdsflottan roddes över till Sveaborg 1788 för att sättas in mot Katarina II:s Östersjöflotta (“släkten är alltid värst”, GIII och KII var kusiner……). Bild :08 Chapman kanon på 24p i kursörlavett (mod, KMM), :09 variant av d;o,:10, min modell i skala 1:40, :11, Sveaborg, målning Ehrensvärd 1748, :12, Flottan seglar ut från Reval (Tallin), målning Hägg 1919. Striden vid Reval blev en av upptrappningarna till slagen vid Svensksund, ;13-16, några målningar av Schoultz som var med vid slaget 1790 som “krigskorrespondent” och dokumenterade hela förloppet (SHMS).

Kanonslup m/1780 var en stor framgång för skärgårdsflottan och af Chapman. Den var teknisk avancerad och sjövärdig i Östersjön. De förde både 1x 24p och 1x 18p eller 2x 18p pjäser med en högre träffbild än på de flesta större fartyg. Modellen 1:40 visar hur den var utrustad för slaget vid Svensksund 1790 med finska eskaderns blå flagga. Bild :17, linje, :18, innanför bordbrädet där årorna förvaras ligger 8 luckor med mat, vatten och ammunition. Tunnor fanns också på durken med dricksvatten blandat med lite sprit. Tofterna var flyttbara och kunde stuvas undan vid segling eller drabbning. Modellen är byggd i lindträ och med detaljer i mässing, oxiderade med MIG burnishing, färg Tamaya lack, Herdins lackbets och Internat. klarlack.

Gillar sluparna från Skärgårdskriget. Dom gjorde står skada men höga förlustsiffror.

Synd att dom ändå blir så stora. Jag skulle ju vilja ha med figurer om jag gjorde en och då är det minst 1/48 som gäller. Man kanske skulle nöja sig med en sektion?

Hej,
ja stor blir den om du vill ha ordentliga figurer. Men titta på min första, den är i skala 1:100 och har faktiskt figurer från preiser……..

Den övre delen av förens brädgång flyttades och pjäsen drogs ut/upp mot stävjärnet för eldgivning.
Bild ; 19 - 22 visar förstävens mekanism. Övre delen drogs undan och det vattentäta bordet under pjäsen lutade ner mot vattenlinjen och gav fritt skottfält. Bland detaljerna kan öv. masthållare, en bleckhink för glödrester och laddstakarna ses, :22 visar var förstäven lyftes, :23, utsnitt från ritning visande den förliga kanonens mynning.

Fint bygge och kul att läsa historien bakom!

Tack för det !

Midskepps förvarades den aktre pjäsen nersänkt på durken för att uppnå god stabilitet, ;23 visar förens kanonmynning, :24 visar akter kanonen nedsänkt, :25-27, tvärblocket under eldröret lyftes och kanonen släpades på skenor ut över aktern. Rodret borttogs och slupen styrdes/riktades med ett par åror,

Framdrivningen med segel kunde generera en fart upp till ca 3knop, med åror upp till ca 4-5 knop beroende på vågor och vind. Skottlängd med rundkula nådde över 2 km, med rikochettskott minst det dubbla. Maximalt för en kortare tid kunde en kanonbetjäning fyra av en laddning per ca 30 sek. Under början på 1800-talet kopierades Chapmans kanonbåtar av andra länder, bla England, Frankrike, Danmark, Ryssland och Turkiet.

Jag har fått frågor om Chapmans ritningar. Har väl nästan alla kända sådana som papperskopior från originalstorlek, De är runt A2 format och så stora format kan jag inte skanna själv. Att fotografera dem blir dåligt liksom att kopiera från en bok. Jag forskar och skriver en teknikhistorisk avhandling/bok om Chapmans konstruktioner och måste förr eller senare hitta en kopistbyrå som kan göra högupplösta filer av dessa. Tills dess kan jag tyvärr inte vidarebefodra någon. Att be någon av arkiven om kopior är idag alldeles för dyrt.