Utan att veta hur det gjordes så tänker jag att man lade skarvarna vid spanten och inte i fria luften. Fast om man gjorde någon slags "fingerskarv" istället för en rakt avkapad ände mot ände-skarv kan den ju ligga var som helst.

Tänker också att istället för lösa plank kanske det går att lägga en hel bit från för till akter. För att sedan ritsa/såga/skära en skarv bara en bit in så det blir som en illusorisk skarv.

Ta det här för vad det är, funderingar från en gröngöling. Du kommer förhoppningsvis få några mer välgrundade tips från våra fartygsbyggare.

/Niclas

Var lite nyfiken och sökte på fartygsbygge och hur bordläggning görs på olika vis.
Verkar som att skarvar ligger där de blir och sammanfogas med laskning. Antingen med utanpåliggande skarvbitar eller genom olika typer av fasningar.

/Niclas

Muséet har egna modeller men de ser inte ut att ha ansträngt sig för att göra verklighetstrogna skarvar. På riktiga Vasa syns det inte att brädorna är skarvade tycker jag. I alla fall inte på foton.

Det är väldigt få träd som ger användbara plankor längre än 10 m. Vasas plankor är skarvade med diagonala laskar. Dvs diagonalt om man ser det från utsidan.

På grund av hur Vasa byggdes är det inte säkert att laskarna ligger över ett spant. Men spanten sitter tätt, så någon del av lasken lär ligga på ett spant.

I fören går många av plankorna ihop och laskas in två och två till en planka. På engelska sk drop plank.

Jag har nyligen börjat samla på mig material om Vasa för ett kommande bygge, så har du någon specifik fråga kanske jag kan hjälpa.

Jag kan fylla på med några ytterligare tips.

En bra bok är "Regalskeppet Vasan från början till slutet" av Björn Landström. Med många fina illustrationer (Björn var en duktig tecknare) är den mycket informativ. Den utkom 1980, så en del saker har framkommit i senare forskning. Framförallt visar boken Vasa målad i blått med förgyllda statyer, det stämmer inte. Bilden från modellen på Vasamuseet är motsvarar det som nu är känt. Dessutom är förklaringen i boken till varför Vasa sjönk inte korrekt.

Det finns ett forum som helt ägnas åt Vasa: https://warshipvasa.freeforums.net/

Särskilt denna tråd kan vara intressant: https://warshipvasa.freeforums.net/thread/78/dutch-shipbuilding-sweden på sidan 4 finns ett inlägg med en ritning av alla plankor och skarvar på ena sidan.

I denna tråd (https://warshipvasa.freeforums.net/thread/216/vasa-drawings-ship-48-scale) har Fred Hocker (forskare på Vasamuseet) lagt ut ritningar för modellbygge (skala 1:50). Dessa såldes i pappersform på museet en gång i tiden. De har inte uppdaterats sedan 1981, och innehåller några småfel, men är mycket bättre än vad exempelvis Billings har i sin byggsats.

Ja, just det, det forumet besökte jag en hel del för några år sedan. Jag är medlem i Vasamuseei vänner, rekommenderas, och har varit ombord på Vasa för några år sedan. Det var intressant eftersom skeppet ser mycket mindre ut när man står på däcket.
Jag har boken som Fred Hocker har skrivit men ska försöka skaffa den äldre boken också.
Hocker pratade jag med innan jag bestämde mig för att köpa den byggsats d ´Agostini sålde och han bekräftade dom uppgifter om samarbete som d´Agostini gick ut med och att det ingick många metallgjutningar som stämmer bra. Jag tror att det är den byggsatsen som Artesania Latina nu säljer direkt, kanske med några förbättringar.

Det stämmer med vad jag snappat upp att d’Agostinis byggsats är den som Artesania nu säljer, och att det är den mest korrekta på marknaden. Byggsatsen verkar också mycket bättre konstruerad, och är antagligen lättare att bygga än Billings.

Jag har dock tittat på en del bilder och observerat att trots ett högt pris är exempelvis block och koffernaglar helt fel i skala eller har dålig kvalitet. Billing Boats variant är mycket billigare.

Jag kommer definitivt gå med i vasamuseets vänner så snart museet öppnar igen.

Det verkar som att nästan alla båtbyggsatser har en del felaktigheter när det gäller material. Jag pysslar också med modelljärnväg och där verkar kraven vara mycket högre när det gäller så väl färdiga modeller som byggsatser till lok och vagnar. Skulle någon göra lika stora skalafel som är vanligt bland båtbyggsatser så tror jag inte mjmodellerna skulle gå att sälja.
Båtbyggare verkar vara ett tåligt släkte vana vid att förbättra byggsatserna med egentillverkade delar eller köpta i lösvikt.
Om du köper Billings modell så försök att köpa den över disk (Vasamuseet kanske) så att du kan kolla på den först. Däcksdelarna till min båt hade slagit sig och vridet sig så att jag använde däcksdelar från en annan byggsats som jag köpte på Hjulmarknaden för 500:-, bara trädelarna då.

Om jag spekulerar lite kan jag tänka mig att skillnaden ligger i att båtbyggsatser har en marknad bland nybörjare och halverfarna byggare. Många som blir ordentligt bitna av hobbyn går vidare till scratchbyggen eller väljer att använda byggsatser som en utgångspunkt som de sedan kraftig modifierar med nya delar osv.

Jag är inte så inne på mj, men får intrycket att det är mer kapitalkrävande än båtbygge. Lok, vagnar, räls mm verkar kosta en hel del styck. Men jag får också intrycket att den krävande kundkretsen är beredd att betala vad det kostar för att få hög kvalitet.

Det är nog en bra stund innan jag eventuellt funderar på att köpa en byggsats av Vasa. Det ligger en hel del i min bygghög och väntar… Kanske har det kommit ut något nytt på marknaden när jag väl kommer dit. Jag har sett en Vasa som Tom på CAF har byggt, kanske får han för sig att göra en byggsats? Det vore inte så dumt…

Planken som ingår i byggsatsen är 2x7mm. Jag funderar nu på att planka ett första lager med dom och så köpa 0,5x5 mm och planka ett andra varv.

Kan 0,5 mm tjockare plankning påverka bygget?
Räcker det med 0,5 mm som andra lager?

Jag har personligen ingen erfarenhet av att två lager plankning. Men jag tror det är en bra idé i detta fall. Jag misstänker att Billings inte har fler spant än absolut nödvändigt i sin byggsats, och att det inte finns någon extra utfyllnad i fören.

Jag tror det är lättare att lyckas med två lager plankning. Då kan man använda spackel mm för att jämna till det första lagret så att det är en jämn och slät yta för nästa lager. Med 2 mm plank kan man ju alltid slipa ned det 0,5 mm för nästa lager.