nu är ju jag ingen fartygs byggare och har ingen egen erfarenhet av det, men jag har erfarenhet av ambiösa projekt och det första rådet jag har att ge är att ha inte för högt mål. Då du tänkt bygga det på träslöjden så har du begränsat med tid också, kan tänka mig att projektet ska vara klart innan sommarlovet?

Jag kan bara säga hur jag skulle ha gått till väga.

Först skulle jag ha gjort en ritning med mått så jag har det klart för mig, och det ger ett bättre betyg också om man följer en ritning. sen skulle jag ha gjort skrovet av en solid bit trä som jag sågar fram grundformen i med hjälp av läraren och bandsågen, och sen slipat och raspat till det till rätt form. och jag skulle inte ge mig på att göra ett stort slagskepp som första projekt, visst är dom snygga och otroligt manliga och väcker all pirat drömmar man hade när man var liten till liv. jag skulle nog prova med ett mindre skepp med bara kanoner på översta däcket och inga kanonluckor i skrovet. om du tänkt bygga allt själv utan att köpa delar som kanoner och liknande så kommer det ändå att ta tid. master skulle jag göra av rundstavar och använda björntråd som rep och trossar då det blir i någorlunda rätt skala. segel så skulel jag ta tyg ifrån syslöjden och rulla ihop och fästa på masterna. dvs så seglena inte är utfälda utan surrade vid masterna. sen skulle jag fråga läraren om jag fick ta hem skeppet för att jobba på det hemma också för att hinna klart. men tänk på att du ska göra dina andra läxor också :)

grundtanken är att gör det inte för kompliserat för dig utan går det att gena utan att försämra resultatet så gör det. sen går det mesta att fixa med färg, så istället för att bygga alla små detalier så skulle jag ha målat på dom där det går. tex plankor i däcket och skrovet.

annars kan du ju bygga i lego :)  http://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&v=1yRifXI7sYQ

Nja, tror inte att det är tidsbegränsat. Läraren berättade om en elev som skulle göra en gungstol och höll på hela 7:an, 8:an och säkerlígen 9:an också.

Och han har inte sagt någonting om tidsbegränsning.

Det låter sannerligen komplicerat och osäkert, men de är ändå såå fina och jag - som är en riktig dagdrömmare - lockas av dem.

Vi skulle göra en ritning ja, så att han får en bild av hur man tänkt och hur det blev när han betygsätter.

Lego är jag tyvärr inte intresserad av och jag knappast köpa in delarna (inte många av dem) då det är slöjd.

Vad kan man arbeta på hemma?

Hur som helst - nu tillbaka till själva båten.

Jag kan göra som du säger, förenkla utan att störa resultatet. Men jag vill ändå ha ett perfekt skepp :).

Jag måste nog kolla upp det här under helgen.

ja kolla upp lite hur andra har byggt sina skepp både här och på andra sidor. tror att du ju mer tid du lägger på att efterforska olika tekniker destu lättare kommer du att få när du väl börjar.

en annan idé är ju att göra en mindre båt tex en eka eller mindre segelbåt. om du bygger i större skala än du tänkt så kan du få en bra förståelse för hur båtar och skepp är uppbyggda med skrov och ribbor. för att få ett perfekt skepp så sätt inte förhoppningarna för högt då finns risken att du blir besviken med resultatet.

men för all del prova på det kan bli både ett kul och lärorikt projekt. och lägg gärna upp bilder på bygget under tiden så kan du få mer tipps och tankar från dom mer erfarna skepps byggarna.

Jo, jag ska se vad jag hittar angående hur andra gjort, instruktioner, tips, grund, och försöka få förståelse för sjöfarten och dess motorer (skepp i detta fall).

Nja, ingen segelbåt eller något sådant. Jag är endast intresserad av skepp.

Jag ska försöka att inte sätta ribban så att jag snubblar eller inte kan ta mig över den.

Lägga upp arbetet kan jag göra, det låter kul ju :)

Hej!

Låter som ett kul projekt! Jag håller med dig om att segelfaryg är något speciellt!

Det finns en hel del ritningar på nätet som kan ge dig inspiration, tex:

http://woodmodelbuilding.blogspot.se/p/plans-and-drawings.html

http://www.sjohistoriska.se/sv/Fordjupning/Sok-i-samlingarna/Arkiv/F-H-af-Chapmans-arkiv/ChapmanNet/ChapmanNet1/

Af Chapman har ritat en massa snygga svenska linjeskepp och fregatter! Kanske kan vara något!

Lycka till!

Tack så mycket för länkarna med exempel/inspiration Erihan.

Föråt för att jag inte hann svara förens nu. Själva ideen ska vara färdig i morgon och jag planerar och ritar, men kommer inte mycket vart (det är svårt att få det bra). Så det blir kvällens arbete.

Ska du bygga från scratch? Dvs inte ha en byggsats som grund?

Det slog mig att ett skrov som är enkelt (enklare, i alla fall) att behärska, liksom grunden till överbyggnader är de gamla amerikanska hjulångarna som gick längs Mississippifloden bla annat. Kan det vara något?

http://www.modelshipworld.com/phpBB2/files/2009_5341_138.jpg

http://www.artfixdaily.com/images/pr/NANTUCKET_c_1895__Wood_Model_-_Rex_Stewart_Or.jpg

Vet inte riktigt vad du menar :o.

Fan, synd att jag redan gjort ritningen och börjat med träbiten.

Önskar att du hade kommit tidigare så jag kunde spekulera över det, för de båtar som fanns på de bilderna såg verkligen vackra ut!

Hur som helst, tog ett med skepp, ett som var byggt efter Bountys modell.

Nu har jag en fråga. Om man ska göra hytten och gropa (golvet) (+ så att det blir sidor på båten) den (typ så att det inte bara är en bearbetad träbit med två rundstavar, lite trådar, segel o.s.v) hur gör man då?

#8 Eftersom det har gått en dryg månad sedan du frågade antar jag att du redan har hunnit en bit på väg; icke desto mindre, och för den händelse de kan vara dig till nå'n nytta, får du här mina funderingar kring hur man skulle kunna gå tillväga för att åstadkomma relingar m.m. på ett skrov i massivträ.

Enkelt uttryck har du två val: ta bort respektive lägga till material.

Vilket som är det bästa beror delvis på i vilken skala du arbetar, men framförallt på vilka verktyg och material tu har tillgång till (och får lov att använda) i slöjdsalen.

I det första fallet gör du skrovblocket så stort att det inkluderar hela strukturen ovanför (översta) däcket, och tar sedan bort (holkar ur) blocket till dess du har de former du önskar. Grovjobbet kan man härvidlag göra med t.ex. pelarborrmaskin (halvbra lösning, eftersom man bara kan ta bort runda former, och resultatet kommer bli ganska grovhugget) och sedan finputsa med stämjärn. Har man tillgång till någon form av fräs blir det lättare att få ett hyggligt resultat.

Rent Allmänt är det dock metoden att ta bort överflödigt material ganska svår att tillämpa om du inte arbetar i ganska stor skala: det är nämligen svårt att få i synnerhet relingarna tillräckligt tunna men ändå jämntjocka hela vägen runt, och det är blott alltför lätt hänt att man slinter och förstör skrovet.

För min del skulle jag alltså snarare ha valt att i massivt trä göra skrovet upp till den linje där den översta strukturen såsom relingar och akterdäck med underliggande hytt börjar, och sedan tillverka de sistnämnda i annat material, t.ex. tunn (0,5–1,5 mm beroende på skala) plywood eller något liknande som är tillräckligt böjligt för att kunna formas i lämpliga kurvor men samtidigt tillräckligt formstabilt för att fungera. På det viset får du automatiskt jämntjocka relingar.

Tänk dock på att det knappast går att limma eller annars fästa så tunna material direkt kant-i-kant. I stället kan du antingen fräsa, hugga, fila eller slipa ett intag i överkanten av skrovblocket, lika djupt som relingsmaterialet är tjockt och (beroende på skala) tillräckligt högt för att ge en stabil limfog. Om du inte har möjlighet att göra på det viset kan du i stället fästa stöttor precis innanför där relingsmaterialet skall löpa. Sådana stöttor kan tillverkas av fyrkantstav; i ena änden borrar du ett hål i vilket du limmar fast en bit piano- eller hård mässingstråd, som du sedan, när den fogen härdat, sticker ner i ett motsvarande hål borrat i skrovblocket. Mot stöttorna kan du sedan limma relingen.

Tänk också på möjlighten att bygga upp relingen i flera skikt: t.ex. kan du, om du väljer metoden med stöttor, sedan mellan varje stötta limma ytterligare en lagom lång bit relingsmaterial.

Givetvis kan man kombinera stöttor med intag i skrovblocket. Jag bifogar en liten skiss för att visa hur jag menar.

En annan viktig faktor är huruvida du planerar att måla skrovet eller inte. Där man skall måla kan man nämligen glatt blanda material och konstruktionstekniker, spackla om och där det behövs, och sedan måla för att få en enhetlig effekt. Skall man däremot ha en trären modell blir det betydligt kinkigare…

Hur som helst: lycka till!

/Mattias

Fan! Nu försvann allt det jag skrev! Är tvungen att ta det från början.

Jag har kommit ganska långt nu, upplever jag.

Än sålänge har jag valt träbit, sågat ut den på cirka 40cm. Då jag tänkte att 30-35 var för lite och tänk vad rätt jag hade efter allt arbete som har blivit!

Träslöjdsläraren har sedan borrat fram "spetsen", framdelen alltså. Sedan har jag hyvlat på sidorna för att den skall bli en båt och inte en kantig träbit.

Sedan har jag filat fram rätt form på spetsen.

Nu har han sagt att jag fick antingen göra segelstängerna ("masten" som man kanske kallar det om man är någon annan än mig :)) eller hytten. Jag valde hytten, och håller på att rita upp den. Var det ett bra val?

Kan ni ge mig råd? jag vet inte riktigt hur jag skall rita upp den eller göra den, så jag behöver hjälp med det 😓.

#9 Angående resten av båten så lyssnar jag väl mest på det min träslöjdslärare säger. Jag vet inte hur han tänker och jag vet absolut inte vad han har i görningen.

Jag undrar som du hur det blir med relingen. Men det får jag väl se. Jag tycker att limma ett riktigt tunt trä vore en bra idee. Även om jag vet med mig att jag inte är så rak och fin i handen, men jag tänker att holkning medför större risker. Kanske min träslöjdslärare tycker annat men jag är rädd för att träet kanske blir för tunt efter att jag redigerat det som jag vill, eller så blir det någon konstig utformning på det hela.

Men jag kanske har helt fel?

 Om det inte går att limma, såsom du säger att det knappast skulle gå jämnsides, så får jag fråga min träslöjdslärare efter de metoder du pratar om. Grejen är bara det att jag inte har sådan superkoll i träslöjd ännu, så jag får be om hjälp och sedan självständigt (eller om det är riskfyllda uppdrag få låta han sköta) arbeta.

Jag skall måla båten ja, så det finns flera möjligheter.

Stöttor kanske vore bland det bästa då? Jag vet inte ärligt.

Min modell jag arbetar efter, min grundbåt det vill säga, är Bounty. Den kan man söka på i google och få upp mycket konstigt, bland där en och samma båt från flera olika vinklar.

En annan sak träslöjdsläraren frågar om är om det är ett krigsskepp, och om jag skall ha kanoner. Hur borde jag besvara frågan? Vad ser mest rätt ut?

För min del tycker jag definitivt att du gör rätt som valt att göra hytten i det här läget; i princip bör skrovet vara helt färdigt, inklusive allting som är fast monterat på däck innan du börjar sätta dit master och rigg. Annars blir det nämligen (a) svårt att komma åt samt (b) ganska stor risk att du skadar riggen när du jobbar på skrovet igen.

Likadant bör du vara (så gott som) helt klar med målningen av skrovet innan du börjar sätta dit master och rigg. Allt är givetvis möjliogt om man bara vill, men det är mycket lättare att måla skrovet om du glatt kan vända det upp och ner och fram och tillbaka utan att riskera att skada riggen.

Ett moment som har med master och rigg att göra som du kan ta itu med på ett tidigare stadium är dock att borra hålen som masterna skall sättas ned i – det kan du göra i stort sett när som helst, men ju mindre du har  av däcksutrustning som är i vägen (och kan skadas) då, desto bättre.

Tänk för övrigt på att master på ett segelfartyg aldrig står rakt upp, i 90 grader mot däcket! De lutar alltid lätt akterut! Den exakta vinkeln är inte så noga i ditt fall, skulle jag säga, men på ett fartyg som Bounty handlar det inte om väldigt många grader. Orsaken är givetvis att de krafter som verkar på masterna när man seglar har störst effekt i riktning mot fören, och att en lutning akteröver hjäper till att förhindra skador till följd av dessa krafter, såväl på rundhult som på vant och stag. Hur som helst är det viktiga att du har i princip samma lutning på alla master, annars riskerar det att se konstigt ut.

En annan idé vad gäller konstruktionen av relingen är att tillverka den i tunn (typ 0,5 à 1 mm) plywood eller liknande, som jag föreslog i går, men i ställer för ett intag i skrovblocket limma den direkt mot utsidan av skrovet så att lagom mycket sticker upp, och att sedan klä resten av skrovet med "plankor", dvs. med tunna remsor (säg 5 à 6 mm breda och lika tjocka som religsmaterialet) av fanér. För att få mer stadga och tjocklek i den del av relingen som sticker upp kan du sedan klä dess insida med plankor på samma vis. Jag bifogar en skiss nedan för att visa vad jag menar.

Fördelen med detta är dels att du får en stark och bra limfog till relingen, dels att plankbeklädnanden av resten av skrovet kan ge ett mer realistiskt intryck (ett äkta träfartyg är ju ett skrov byggt av och klätt i plankor). Nackdelen är förstås att det blir mer (och ganska pilligt) jobb.

Ett tips, om du skulle välja en sådan teknik är att det är mycket lättare att böja tunt trä (såväl reling som plankor) om du först lägger det i blöt en stund. Om du inte vill limma dem blöta, lägg dem då i blöt och fäst dem sedan på plats med hjälp av t.ex. starka gummiband eller tvingar av något slag, så får de när de torkar ungefär rätt form och blir lättare att limma dit efteråt utan att fogarna släpper medan limmet härdar.

Ett annat tips för plankbeklädnaden är att inte försöka lägga remsor som går hela vägen från fören till aktern, utan att i stället jobba med typ 8 à 10 cm långa bitar som du limmar fast en i taget. Då blir det mycket lättar att skära till de bitar som inte kan vara raka utan måsta göras mer eller mindre kilformiga för att kunna följa skrovets linjer. Det kommer ta ett tag, men gör man det noga kan det bli riktigt snyggt!

En sak till: lägg aldrig skarvarna mellan två sådana plankbitar i samma rad i linje med motsvarande skarvar i raderna ovanför respektive under, utan se i stället till att skarvarna kommer omlott. Titta på hur en vanlig tegelvägg ser ut så tror jag du förstår hur jag menar. Samma sak gäller för övrigt om du väljer att lägga remsor på däcket för att simulera dänksplankorna.

Bounty var inte ett örlogsfaryg i egentlig mening. Ursprungligen var hon ett handelsfartyg, som köptes av engelska flottan för expeditionen till Tahiti. Hon var dock så vitt jag vet bestyckad (dvs. försedd med kanoner) men bara helt lätt. Jag har inte tillgång till några helt säkra källor, men att döma av bilder, modeller och ritningar jag sett genom åren skulle jag tänka mig kanske fyra mindre kanoner på övre däck och därtill kanske fyra eller sex nickhakar (ännu mindre svängkanoner) monterade på relingen.

Eftersom du redan har surfat runt en hel del ar du kanske redan hittat detta, men om inte så är här en länk till JoTiKas modell av Bounty, där man kan se en hel del detaljer: http://www.jotika-ltd.com/Pages/1024768/Heritage_3.htm. En ytterligare bild på deras modell hittar du här: http://www.jotika-ltd.com/Pages/1024768/CKit_Bounty_01.htm.

JoTiKa (ett brittiskt företag som tillverkar modeller och modelltillebhör) kan dessutom kanske vara av intresse om du skulle vilja köpa detaljer och tillbehör typ kanoner, ankare, skeppsbåtar, riggtråd, block och jungfrur m.m. i stället för att tillverka dem själv. De säljer via nätet genom sin webbutik, The Shipwright Shop (titta under rubriken "Static Ship Fittings & Accessories"). Jag har handlat en hel del från dem genom åren, och har bara goda erfarenheter. Deras färger är också intressanta, eftersom de är speciellt framtagna för att passa just brittiska fartyg från sent 1700- och tidigt 1800-tal.

Det är givetvis upp till dig om du föredrar att försöka tillverka delar själv – dels blir det ju mycket billigare (och jag vet av egen erfarenhet att när man är i din ålder är det ett tungt argument) dels blir förstås tillfredsställelsen blir så mycket större om man lyckas görna något själv.

Om du i stället vill köpa tillbehör behöver du förstås veta i vilken skala din model är, men det är gsnak lätt att räkna ut. Bountys skrov var drygt 85 fot långt, vilket är ungefär 2560 cm, ditt skrov är ca 40 cm och 2560/40=63,96, dvs. så gott som exakt skala 1:64. Och si på fasen: skala 1:64 är en väldigt vanlig skala för trämodeller av mindre fartyg, inklusive just JoTiKas modell av Bounty!

En annans länk som kan vara intressant: på bokförlaget Penguins webbplats (där de presenterar Carloine Alexaners utmärkta bok om myteriet på Bounty – rekommenderas varmt om du inte redan läst den!) finns ett foto av Bountys skrovritning: http://www.us.penguingroup.com/static/packages/us/maritime/bounty-gallery.html som inte minst är intressant eftersom den bland annat inkluderar spantrutan.

Lycka till 🙂

/Mattias

Tack så mycket för länkarna och den informativa texten!

Jag har slöjd imorgon, och har helt enkelt insett att ikväll får jag väl se på filmen Myteriet På Bounty, och sedan får jag söka runt en hel del. Jag är fortfarande oklar med hur jag skall göra hytten, men jag har för mig att någon bild + filmen visar det rätt bra. Annars så är det ju inte världens största katastrof om jag gör så som jag har för mig att det skall se ut.

Jag får informera slöjdläraren om det du berättade om masterna, så får vi borra hålen sålänge för att markera vart dem ska vara sedan när vi sätter dit dem.

Att masterna aldrig riktigt står rakt upp börjar jag se på bilderna nu. Kanske är det inbillning, jag vet inte riktigt. Som du sade gäller det inte många grader, jag får försöka att få till det, som du sade måste jag även få de i samma lutning.

Jag tycker att det där med plywood är en bra idee, och att limma det utanpå. Kanske blötlägga som du sade, och kanske tvinga fast dem för att limma efter det.

Sidospår:

(Bilden kommer någonstans från Google, och är därav inte min. Bilden verkar vara ifrån: http://antiqueoutings.com/hms-bounty-bounty-ship-sinks/)

Ser ni den där saken som sticker ut från framdelen? Vad kallas den och hur bör man göra en sådan? För det är en detalj jag har mycket väl tänkt att ha med.

Nu tillbaka till där jag var 🙂

Extra jobb har jag ingenting emot. Jag jobbar hela tiden ändå 😇. Jag ska bara se efter utrymmet och huruvida det passar in. Jag antar att jag får ta bild på min modell imorgon och visa er hur den såg ut när jag lämnade slöjdsalen. Det skall kunna gå.

 Anledningen varför jag skriver såsom jag gör är för att jag inte fått perspektiv ännu, och det låter som jobb 😛.

Tack för informationen om Bounty och kanoner, den behövdes verkligen och den ska jag ta med mig.

Jag skall kolla ännu mer på länkarna. De verkar intressanta för min vidareforskning. Huruvida jag ska köpa något beror på priset, och leveransdagarna, men jag kollar gärna in! 

 Jag vill att min modell skall bli så lik Bounty som möjligt. Men om det inte går helt rätt, så får den ju såklart ha egna personliga drag också.

Nu har jag varit på träslöjden!

Jag har ordnat hyttarna, två stycken och slipat dem. Jag har plnaerat vart jag skall sätta ut dem, i tanken och ska förmodligen göra det nästa gång.

Sedan hade jag tänkt att jag skulle göra borra hålen till masterna och göra relingen. Efter det hade jag planerat att förfina båten (för jag ser en hel del skavanker nu med nya ögon. Sedan hade jag tänkt att måla den, och efter det göra master och rigg och sätta i dem.

Eventuellt förklä båten med plankor, det vet jag inte riktigt ännu. Det beror väl på utrymmet.

Jag kan säga att båten har väldigt "egna" drag än sålänge *host*.

Jag funderar över detta med trådarna (vad de än nu kallas) som finns går från mast och grejer.

Hur skall man egentligen göra och fästa dem?

För dem är ju ganska viktiga och jag vill inte att det blir fel.

Nu vet jag att Bounty har kanoner, så jag håller på att planera huruvida jag ska ha med dem eller inte. Det behöver ju inte bli exakt Bounty, grundbåten är Bounty, men det blir inte hela världen om det råkar bli eget 😃.

Vad gäller riggen, som alltså är det samlande begreppet för alla de trådar (i verkligheten förstås rep i olika grovlekar) som går mellan skrov, master, rundhult (som i sin tur är det samlande begreppet för bommar, rår m.m. som seglen är fästa i och emellan) och segel, så delar man först och främst in den i två grupper: stående respektive löpande rigg.

Som stående rigg räknas alla de rep som i princip sitter orörliga och fast mellan olika delar. Ett typiskt exempel på stående rigg är "repstegarna", som består av ett antal vant – de rep som går från rösten (avlånga "plankor" som sticker ut från utsidan av skrovet på bägge sidor, strax bakom respektive mast) till märssalningen (knappt halvvägs upp på masten, där undermasten är ihopskarvad med märsstången, dvs. nästa bit uppåt av masten) mellan vilka går s.k. vevlingar, de tunnare rep som bildar själva stegen i repstegen.

Även om sådan stående rigg på ett riktigt fartyg alltid är justerbar, är dessa justeringar inget som görs alltför ofta, varför man alltså kan tala om den rigg som "sitter fast".

Löpande rigg är alla de rep som har till syfte att utföra ett arbete under själva seglandet: hissa upp eller ner någonting, vrida ett segel efter vinden, etc. I princip allt sådant arbete utförs från däcket, vilket innebär att dessa rep i ena änden är fästa någonstans uppe i riggen, i en bom eller rå eller ett hörn av ett segel, och sedan via diverse block och taljor förs ner till däck, där den andra änden görs fast vid någon form av fästpunkt. Till de vanligaste typerna av fästpunkt på ett skepp av Bountys slag hör koffernaglar och knapar.

En koffernagel ser ut som ett slags batong: i grunden är den en avlång pinne, som på omkring två tredjedelar av sin längd har en förtjockning som gör att man kan sticka ner den i ett hål i en bräda (som kallas för nagelbänk), och sedan göra fast en repända där genom att linda repet några gånger kring koffernageln, över och under nagelbänken, och till sist belägga repet med t.ex. ett dubbelt halvslag runt den övre delen.

En knap är i Bountys fall normalt sätt gjord av trä, och sitter fast i t.ex. insidan av relingen eller långt ner på en mast. Man kan säga att den ser utr som ett T med väldig kort "skaft" och ganska lång "tvärslå". "Skaftet" går in mot och sitter fast i relingen eller masten eller vad det kan vara, så att en repända kan beläggas genom att knytas fast runt "tvärslån".

Två enkla och mycket användbara knopar för att knyta fast trådar på olika ställen är "dubbelt halvslag" samt "dubbelt halvslag kring egen part". Googla dem, så hittar du säkert bra beskrivningar på hur man gör dem!

Ett annat tips är att eftersom man i den skala du bygger behöver använda ganska tunna trådar i riggen, så är det alltid en viss risk att dina knutar glider upp. När du är nöjd med hur du har fäst in en tråd, och innan du klipper bort eventuellt överskott, så ta lite vanligt trälim, spä ut det med vatten till en ganska tunn konsistens och måla dit med en liten pensel på själva knuten. När limmet torkar blir det osynligt, men hjälper till att förhindra att knuten glider.

Det finns naturligtvis många, många fler sätt att fästa rigg än jag har kunnat beskriva här, och det går att göra det väldigt komplicerat för sig om man vill vara riktigt realistisk. På JoTiKas webbplats kan man ladda ner ritningar och bygganvisningar (på engelska, men ändå) till några av deras modeller. Tyvärr (för din del) har de inte lagt upp dessa för just Bounty, men där finns flera andra modeller från ungefär samma tidevarv. Om du laddar ner och studerar dessa kan du få bildmaterial om och inspiration till hur olika delar av riggen ser ut samt mellan vilka punkter osv. som olika trådar kan dras. Missförstå mig rätt: jag menar inte att du nödvändigtvis skall försöka kopiera riggen på t.ex. Victory i detalj (om du inte känner för en enorm utmaning förstås 😉), men även för att göra något förenklat kan det vara till hjälp att veta hur det komplexa ser ut som man vill försöka förenkla. Jag vet inte om det kommer vara mer till hjälp eller till hinder, men det kan kanske vara värt ett försök?!

Lycka till 🙂

/Mattias

PS. Det "som sticker ut där fram" kallas bogspröt.

En annan sak som eventuellt skulle kunna vara av intresse för dig i dokumentationssyfte är en bok i serien "Anatomy of the Ship" som heter (och enbart handlar om) "The Armed Transport Bounty". Den finns att köpa på nätet, t.ex. hos Amazon eller Cornwall Model Boats.

Om du inte har lust eller råd att köpa den, skulle du i alla fall kunna prova att fråga på ditt lokala bibliotek om det har möjlighet att ordna fram den som ett fjärrlån (dvs. ett lån från ett annat bibliotek). Jag vet inte hur lätt sådant går nuförtide, och delvis beror det säkert på hur hjälpsamma de är på ditt bibliotek, men det kostar ju inte mer än lite tid att gå dit och fråga! Om du gör det, så är bokens världsunika "personnummer", ISBN, i det här fallet 978-0851778938 till god hjälp om bibliotekspersonalen skall leta efter den i olika databaser.

/Mattias

Om du tittar på den här ritningen från JoTiKa

http://www.aeromarine-uk.com/Plans/Granado_Plan_06_A3.pdf

så ser du i rutan i mitten till höger ("Rigging detail") ett par teckningar som illustrerar just det jag skrev om i går kväll, nämligen knapar ("cleats"), koffernaglar ("belaying pins") samt hur man belägger en tågända vid sådana.

I samma ruta beskrivs också hur man riggar jungfrur ("deadeyes"), dvs de speciella block som sitter i nedre ändan av vant och stag, respektive i rösten, och som har till syfte att spänna dessa rep lagom hårt.

Slutligen finns i samma ruta en skiss som visar hur man knyter vevlingarna i vanten ("tying ratlines to shrouds") med just dubbelt halvslag ("clove hitch").

/Mattias