Rent generellt kan man säga att Yak-42 är en uppskalad Yak-40, med plats för fyra gånger så många passagerare. Dubbelt så långt, dubbelt så stor spännvidd och fyra gånger så tungt.

Wikipedia: Yak-40

Profiler: Yak-40

Wikipedia: Yak-42

Se där, tackar ska bygga om en yak40 till Yak42.sen en till om jag lyckas,skala 1/100 har köpt lite turister med o en tankbil, svin dyrt men kul. Sani

Går det verkligen att konvertera? Storleksskillnaden är ju enorm mellan modellerna. Bredden på flygkroppen är ju 1,4m bredare på en Yak-42, d.v.s 14mm i skala 1/100. Det låter som det blir ett komplett scratchbygge när du bytt ut allt som måste byggas om.

Yak-40: 2400 mm bred kropp

Yak-42: 3800mm bred kropp

där har du rätt,man tänker inte tillräckligt varje gång,

undrar om det finns att köpa Yak42 som byggsats,eller kanske några roliga dekaler till Yak40???

Yak-42 finns att köpa för en 50-lapp här.

ca 800kr med frakt,vågar jag ens fråga regeringen??

#7 Varför fråga, du vet ju ändå svaret. NEJ, NEJ, NEJ!

Hehe hittade lite andra modeller som bosna airlines använder så vi får se vad det blir

en YAK-42 hittad,skala 1/144 resin landade på ca 500kr med frakt från ryssland,sen en ATR-72 i skala 1/100 hittat,eller flera men diecast modeller då så de ska lackas om till denna variant,sen återstår en MD-82 i 1/144 o en airbus A-319 i samma skala,

sani

Jag tror att YAK-40 var ett alternativ då Linjeflyg skulle ersätta sina Metropolitan.

År 1968 hade man "Skandinavisk Flygutställning" på lilla Höganäsfältet med korsande gräsbanor där jag tror den längsta var 600 meter. På den flygdagen kom en YAK-40 på besök, ganska säkert för att marknadsföra sig i Linjeflyg-valet. Tre-motorig jet på 600 meters gräsbana. Lätt imponerande. Flygplanet var då helt nytt, introducerades av Aeroflot september samma år.

(Ovanstående ur minnet. Jag kan minnas fel eller ha missuppfattat något…)

Lite stöd för min minnesbild hittade jag på Wikipedia-sida om Yak 40:

" In 1964 Yakovlev came to the conclusion that a STOL jet would better suit Aeroflot's needs, despite the fact that there was no desire for high speed, the emphasis instead being on reliability and the ability to operate in ICAO Category II weather conditions and from Class 5 airfields (unpaved strips shorter than 700 m, 2,300 ft)."

Linjeflyg valde dock FK28 som även den hade fina kortfältsprestanda, om än inte riktigt i Yak 40-klass. FK28 började Linjeflyg med 1973.