#0: Bra initiativ!

Och för de som missat något, så hittar de del 1 här.

Förresten, bygg inte klart alla modeller nu utan spara några så du kan vara med i det kommande gruppbygge #34 -- Flygplan i Japans tjänst.

#2 Ja, , haha, så där är med någon som blir färdig med sina byggen.

Jag väntar fortfarande på färgleverans från Hong Kong (en burk är tydligen slut i lager) Jag fick i alla fall Hasegawas Ki-44 Tojo med posten här om dagen. 250 kr inkl. frakt från Japan.

Jag har också gjort en ändring i projektet, jag ska bara koncentrera mig på jaktplanen och låter Mitsubishi J2M Raiden (Jack) och Kawasaki Ki-100 få plats på listan trots att de inte kommer upp i 1000ex. Båda typerna är dock historiskt viktiga.

#4 Vilken kulör är det du saknar?

#4 Den ser ut att ha en rejält stor motor den där "Tojo"! Måste ha varit en grymt snabb liten rackare…

#6 Drygt 600 km/h. Motorn är väl inte så där jättestor, runt 1500 hk. Men maskinen var helt klart designad för höga prestanda, med hög vinglast och kraftig motor. Ki-44 var väl Japans mest färdigutvecklade och praktiskt mest tillförlitliga o användbara av deras högprestanda jaktplan. Som sådan hade den alltså en sportslig chans mot en B-29a.

Japan gjorde ju i början mest långsammare plan med låg vinglast, som kunde svänga snävt i låga farter utan att stalla. Ki-44 var liksom ett undantag. Det gjorde väl att den var mer nyttig mot slutet. Det påstås faktiskt att typen var i tjänst i Formosa fram till 1950.

Jättefint plan o byggsats hur som helst. Jag har själv några obyggda, Otaki och en nyinförskaffad Hasegawa.

P.S. För att sätta saker i nåt sammanhang, kan ju erinras att tyskarna knappast hade nåt massproducerat plan som orkade med mer än runt 600, utan vatten/methanol/lustgas insprutning.

600 km/h låter ruskigt snabbt för ett propellerdrivet plan i mina öron. Var går gränsen egentligen? man har ju sett en del reportage från Reno Air Race med en del riktigt grymma maskiner.

Enligt Wikipedia är Tupolev Tu-114 det snabbaste turbopropplanet (och dessutom ett passagerarplan) med sina 871,38 km/t och Grumman Bearcat "Rare Bear" det snabbaste kolvmotordrivna planet med 850,1 km/t.

Av de som varit i aktiv tjänstgöring, så låg nog runt 700km/h som någon form av praktiskt max. 190D, Ta-152, Do-335 och 109K presterade nog strax under 700. Att de använde sig av insprutning av olika saker har rätt lite relevans. Dels så hade man sämre bränsle, och dels finns det en logik i att dra ner på kompressionen och att boosta toppeffekten vid nödfall istället.

Britternas Seafury och sena Spitfire/Spiteful hade liknande prestanda. P-47M och vissa P-51:or gjorde nog också runt 700 under gynsamma förhållanden.

Över 850 km/h för en racetrimmad F8F Bearcat, 'Rare Bear'. Just Bearcat'ar har innehaft världsrekordet för kolvmotordrivna plan, nästan oavbrutet, sedan 1955. En Mustang stack emellan några år, annars har det varit två Bearcat'ar, 'Conquest' och 'Rare Bear'. Detta är dock officiellt hastighetsrekord, dvs sluten bana och på havsnivån. Så det är faktiskt ännu mer imponerande än bara siffrorna. Faktiska topphastigheten för Rare Bear i toppform o på optimal höjd är väl okänd. Men det är säkert propellern som är den begränsande faktorn.

Under WW2 var dock 600 Km/h snabbt. Mot slutet av kriget kom dock Allierade plan (Mustang, Tempest, Thunderbolt) upp i bortåt 700 Km/h, och tyskarna försökte haka på med diverse väldigt kraftiga boost arrangemang. Riktigt hängde de väl ändå inte med.

Amerikanernas värstingar nådde ännu högre, bla P-51H 785 Km/h och P-47M 765 Km/h . Det fanns naturligtvis prototyper som gick ännu fortare, t-ex XP-72, 790 Km/h. Tyskarna hade sin Do-335, drygt 760 km/h. Amerikanerna hade faktiskt en del projekt under kriget som syftade till hastigheter runt 820 Km/h. De och de motorer som var tilltänkta stoppades dels pga att jetmotorn då hade visat sig vara gångbar utveckling, dels att man redan höll på att vinna kriget.. Engelsmännens Spiteful siktade väl också mot bortåt 800 Km/h.

När det gäller japanska flygplan, så hade sannolikt Ki-84 bäst prestanda. Lär ha testats av USA efter kriget med högoktanigt bränsle och Hi-Perf tändstift. Tydligen hade den imponerande prestanda, även jämfört med P-26 & P-47.

Ska vi hoppa tillbaka till Ki-44 så var det ett flygplan som togs fram med en specifik uppgift - att kunna klättra högt nog för att möta B-29:or. Förmodligen inte fullt vuxen sin uppgift och lär inte ha varit särdeles populär bland piloter pga dåligt sikt vid och hög hastighet vid landning.

Men, oavsett det så gillar jag utseendet på Ki-44. Ser rätt cool ut.

#9-11: Fantastiskt forum detta. Man imponeras av den samlade kunskapen! Och vilken allmänbildning man får…

Faktiskt så flög Ki-44 prototypen redan 1940, så den var framtagen som interceptor mot en tänkt motståndare, B-29 måste ju varit okänd då. Däremot kom det ju att bli ett naturligt uppdrag så småningom. Ki-84'an var naturligtvis mycket bättre, men den hann ju aldrig riktigt 'mogna', kanske mycket beroende på Japans utsatta situation, så den drogs med större underhålls o tillförlitlighetsproblem än Ki-44.

Jag har alltid gillat Ki-44, både pga dess utseende och därför att den stack av från den gängse japanska traditionen och vågade vara först o främst snabb, (ja, 600 är fortfarande snabbt, oavsett rekordsnack ovan, framförallt under 1940-43) istället för all den där arerobatic-traditionen. Så kanske är jag lite partisk, men: - Jag undrar om inte de japanska piloternas klagomål var starkast just när typen introducerades? Har för mig att samma klagomål riktades mot K-43, när den introducerades till Ki-27 piloter. Jag har också grumligt för mig att Ki-44 piloterna faktiskt gillade sitt plan mot slutet av kriget. Då var ju också Ki-43 närmast en dödsfälla pga sin bräcklighet och svaga prestanda.

Ki-44:an blev ju mest känd som en "B-29 Hunter", skulle jag vilja påstå.

Jag känner ingen som flög Ki-44:an, så det är ju inte så lätt att veta vad piloterna tyckte egentligen . Aversionen mot Ki-44, om det fanns  någon, var väl att den skilde sig såpass mycket ifrån t ex Ki-43:an. Dålig sikt pga av den stora motorn och att landningshastigheten var betydligt högre, sämre manöverbarhet etc. Men, säkert var det så att piloterna lärde sig att gilla Ki-44:an med tiden. De hade väl inte så många andra val.. Skämt åsido, så måste man ju ändå imponeras över vad de faktiskt uträttade mot B-29:orna. Åtminstone tycker jag att det ger respekt.

Ki-43:an var ju IJA´s "backbone" och får väl ändå ses som ett mer framgångsrikt flygplan än Ki-44, relativt sett. Finns t om ett Texas-företag som bygger flygande replikor av Ki-43. Personligen håller jag Ki-84 högt, men det är ju inte baserat på egna erfarenheter…Om jag inte missminner mig helt, så fanns det ett ex. av Ki-84 som efter krigsslutet gjordes flygdugligt och användes vid uppvisningar och dylikt.

Äntligen kom paketet från Lucky Model. Jag fick bekräftelse på att de skickat förra fredagen så det gick rätt snabbt när väl alla färger fanns i lager. Allt låg packat i bubbelplast i en ganska stor låda. Färgerna var desutom förseglade i dubbla lager plast i händelse av läckage. Färgerna kostade 15:50kr /st och Tamiyas Fire Fly kostade 115kr. flygfrakten kostade 130kr. Med tanke på att priserna är ca hälften mot hemma och frakten bara är några tior dyrare än inrikes så kommer jag definitivt handla mer hos dem.