Deutsches Panzermuseum Munster
Den 6:e maj tog jag bilen ner till Tyskland för att besöka Deutsches Panzermuseum i Munster. Munster (ej att förväxla med Münster) ligger vid Lüneburger Heide och är en tämligen liten ort. Att detta museum finns just i Munster är inte så underligt eftersom här också finns "Panzertruppenschule" dvs utbildning för pansartrupper. Min resa började i Ängelholm och det är ganska exakt 55 mils bilresa till Munster. Nu ingår det ju även en färjeresa mellan Rödby och Puttgarden, men resan tar inte mer än 6-7 timmar totalt. Allt beror egentligen på trafik och vägbygge, men med flyt och bra väder så är det fullt möjligt att komma under 6 timmmar från Ängelholm. Museet är väldigt lätt att hitta, Munster ligger längs A7:an (motorväg), ungefär mitt emellan Hamburg och Hannover. I höjd med Soltau så svänger man av på väg B71 och följer sedan bara skyltningen. Inträdet på 5,- € tycker jag känns överkomligt, minst sagt. Ett litet tips är att åka ner på en söndag eftersom trafiken normalt sett inte är lika tät då. Eftersom pansar binder en hel del temperatur, så är det ganska kyligt inne i lokalerna. En tjock tröja eller jacka är inte fel även om det är varmt & fint utomhus…Tyvärr är ljuset inte det bästa i lokalerna vilket gör fotografering till en utmaning. Dessutom är jag ingen mästerfotograf, så bildernas kvalitet blev väl sådär.
Nå, vad finns det då att beskåda..? En hel del, men givetvis finns det alltid saker som man skulle önska sig. T ex en Tiger I. Ett litet axplock:
Königstiger
Panther
Jagdpanther
Sturmtiger
Panzer I
Panzer III
Panzer IV
Hetzer
Panzer 38 (T)
Schwimmwagen
Kübelwagen
Stug III
Jagdpanzer IV
Sherman M4A1
Comet
Centurion
T-34
M10
M41 Walker Bulldog
M47
M48
M60
Leopard 1 & 2
Dessutom innnehåller museet även uniformer, handeldvapen, utmärkelser etc. En liten cafeteria & shop finns också, men är inget som får en att jubla direkt. Inga plastbygggsatser, men en del böcker och turist-krims/krams. Själva cafeterian kändes mest som en utökad glasskiosk…typ. Enligt uppgift så har man drygt 80.000 besökare/år. Munster är inte speciellt stort, men det finns säkert serveringar och restauranger som är hyggligt prisvärda. Precis när man kommer in i själva bebyggelsen så finns det en Burger King. Ja, om man nu inte känner för att prova den tyska husmanskosten.
Ja, det var en kort resumé av mitt besök i Munster. Avser att lägga in bilder vartefter som jag har möjlighet. Tycker att det var ett bra museum, men som sagt, det finns alltid saker som man önskar sig mer av. Absolut värt ett besök.
/Stefan
Positivt att man inte tagit bort "känsliga" märke och liknande från uniformerna. Det hängde t om en hakkorsbeprydd flagga i en av lokalerna…kändes lite udda för min del, eftersom jag vet hur känsligt detta är för tyskarna i allmänhet. Tillägas bör att det var en lokal som innehöll uniformer och liknande så det fanns ett logiskt sammanhang.
Här är en bild på Rommels uniform + en dödsmask.
Tack för alla kort och din recension av muséet Stefan :)
Jag skulle inte tacka nej till ett besök där… Att se alla de tyska vagnarna på nära håll vore riktigt fett… Speciellt Tiger II:an är nog riktigt maffig att se på nära håll, precis som du skriver.
En fråga: Vet du nåt om nån av stridsvagnarna hade kvar sina originalfärger eller var de flesta ommålade? Jagdpanthern kan man ju t ex anta har fått ny färg på sig nån gång i efterhand i och med att granatgroparna vär imålade med färg. Det vore kul att veta, eftersom man då skulle kunna använda dina och andras foton från samma muséem som färgreferenser…
Mycket bra bilder Stefan
Tackar så mycket.
Ja du verkar ju ha roat dig kungligt! Med Königstiger och allt. Vilket spännande museum. Undrar om det nya pansarmuseet i Strängnäs kommer vara nåt i denna klass? Lite närmare dit för min del -bara ca 9 mil.
Håll till godo, nöjet är mitt
Jeppe, merparten av vagnarna är renoverade och ommålade. Pratade en lång stund med en av guiderna och man har lagt ner mycket tid & energi på att få till så autenstiska camo & kulörer som möjligt. Dock ska tilläggas att även OM man hade haft en vagn med orginal målning, så hade kulören ändrat sig tämligen drastiskt mot hur den såg ut ny. Väder, vind men även åldrande gör att färgen kan ändra karaktär helt och hållet. Dessutom torde det även ha funnits avvikelser i själva färgtillverkningen under kriget. Men, det är ett väldigt intressant ämne. På de tyska vagnarna i Munster fanns det stora avvikelser på "Dunkelgelb". Vissa såg mer sand/beige ut i kulören, ja faktiskt svagt ljusbrun. Andra såg gräddgula ut, helt utan det där typiska grönsticket som Tamiya XF60 har. Hetzern däremot, kändes väldigt lik XF60 i kulören. Man måste vara medveten om att det är otroligt svårt, ja omöjligt skulle jag vilja säga, att göra bedömningar om man INTE kan göra direkta sida-vid-sida jämförelser. Sedan spelar ljuset en enorm roll, men även ytans beskaffenhet och storlek. För att inte tala om den mänskliga faktorn…
Jaha, blev man klokare..? Jo, besöket gav mig en känsla av hur det KUNDE se ut men samtidigt inser man att exakta kulörer nog inte var allra högsta prioritet. Nyansen på Dunkelgelb hade nog en rätt stor spännvidd.
#18 Intressanta iakttagelser Stefan. Kontentan av det hela innebär väl att man har ganska mycket frihet när det kommer till färgerna på tyskt pansar :).
#22 Jag visste inte att du var ett pansaräss WildeSau… Har du vägarna förbi Karlskoga nån gång, kanske man få sig tur?
Fina intressanta bilder, Stefan.
Undrar hur man lurar med frun på en sådan tripp?
#22 Vilken liten fin vildgris och 6 fällda byten har den t.o.m.
Jag har ju en LT vz.38 i 1/72, så det blir ett utmärkt camoflage till den.
#23 Tyvärr står det inget kvalitetsfordon från Skoda på tomten, (bara några patinerade SAABar med lacksläpp och rost), annars hade jag kommit och visat upp den.
Janne - modellsamlare & medarbetare på Modellbygge iFokus
#23 Jo, jag tror att det finns en större spännvidd & frihet än man tror. Om man nu inte avser att bygga en specifik individ, så som den såg ut vid en mer exakt tidpunkt. Problemet i det fallet är att få fram exakt fakta…
#24 Tja, du…det beror väl på din hustrus välvilja? Lüneburger Heide är rätt fint på sommaren. Från Munster kan man köra söderut, ner mot Südheide och vidare till Celle. Skulle tro att det rör sig om 5 mil ner till Celle. Kanonfint och mycket att titta på (dock inte pansar…)
Königstiger från en vinkel som man, som motståndare, helst vill se den..
Är den stor & mäktig? Nej, den är avsevärt större. Tjockleken på pansar och dimensioner på precis allt känns närmast bisarrt. Fast, just i det ögonblicket är jag rätt nöjd att tyskarna tog beslutet att tillverka denna vagn. Spontat känns det även som en oerhört välbyggd vagn med svetsfogar som är grymt imponerande. Kvalitet & finish på själva tillverkningen imponerar stort. Jo, jag är medveten om att det är en renoverad vagn…men, ändå. Mäktigt.
Vilken bjässe alltså… Är det domkraften som man skymtar under avgasrören? Det verkar knasigt att en sån liten pryl kunde lyfta 70 ton… Eller är det nåt jag missat?
Vet faktiskt inte, Jeppe. Ser ut som en domkraft, fast lite väl klen. Däremot vet jag med bestämdhet att jag skulle behöva åka ner till Munster en gång till. Nästa gång blir det övernattning i närheten, så att man kan gå två dagar i rad. Man behöver det för att kunna smälta intrycken. På det viset blir det lättare att undgå missar med foto osv. Jag vet redan saker som jag missade att fota.
Königstigerns storlek blir extra markant när man ser en Sherman stå mitt emot. Likaså Panthern är bra mycket större än man föreställer sig. Att sitta i en Sherman och få se en Panther dyka upp borde känts sisådär…
Här en bild på en Sturmtiger. Lagom stor projektil…
Mycket trevliga bilder!
Mycket bra ref bilder Stefan
En sånn resa borde man göra..
Ser ut som att de var väldit mycket att titta på.
Fast frugan skulle nog inte uppskatta det lika mycket som en annan hehe..
Många trevliga och intressanta bilder, det där! Roligt att se dem.
#43 Om jag får vara lite nördpedantisk så är det nog en Hummel på den bilden Noshörningens 88-pipa är mycket längre och smalare.
Kul med alla bilder tycker jag… Keep em´ coming!
Intressant tråd och spännande museum. Och bilderna var väl inte alls så dåliga som lät påskinas.
Jag vill förstärka vad Hayabusa sa om färgerna. Om man verkligen hittar äkta orginalfärg från WW2, så är en sak man kan vara absolut säker på är att färgnyansen idag är fel och inte representativ för hur det såg ut en gång i tiden.
Just färger, färghistoria och färgers hållbarhet är ett ämne som jag tycker mig veta en del om. Allmänt. Däremot just inte kamoflagefärger från andra världskriget. Jag har aldrig sett nån litteratur i det ämnet, alltså hur färgerna faktiskt blandades till och från vad. Om nån kan tipsa, är det något jag är intresserad av, även utanför modellbyggande.
Det enda WW2-kamo recept jag sett, är ett på amerikansk 'Olive Drab'. Ingående pigmenten var blykromat, röd järnoxid och ferroferricyanid. (Och jag antar att basen var cellulosanitrat). Det man kan säga om en sådan färg är att den vid åldring och solexponering kommer att få en mörkare och kallare grå färgton. Ganska förvirrande, eller hur? Den brunare och ljusare Olive Drab'en som man möjligen kan ana i en del foton (även om foton också är väldigt bedrägliga) skulle alltså vara den färska färgen, och den mörkare kalla grå, som kanske också gett upphov till modern Olive Drab (som gissningvis är tillblandad från gul järnhydroxid och kol-svart), skulle kunna vara den "blekta". Sedan för att komplicera det hela, ger nog cellulosanitratet efter exponering upphov till en "fade" effekt med ljusare och mattare färg pga mikrosprickor.
…Så ta inte för hårt på det där med färgerna. Jag skulle vara väldigt förvånad om alla leverantörer av en viss krigsfärg blandade till den på samma sätt och i samma proportioner.
Grymt fina bilder tackar för de, verkar klart värt en resa