Bygglogg: Moonbeam -- del 23
Del 22 #54 Tusen tack skall du ha!
Del 22 #55 Under det att alla blott alltför väl kommer ihåg den som satte eld på hela kvarteret … 😮
Nå: vare därmed som det vill. Sedan mitt förra inlägg har jag fortsatt med att sy alla imitiationssömmarna på samtliga segel, utom storseglet; det sistnämnda föll nämligen offer för ett litet slarv från min sida! När jag hade hunnit ungefär halvvägs med just dess imitationssömmer bar det sig inte bätttre än att jag var en smula för yvig med saxen när jag skulle klippa av trådar, och snipp! hade klippt ett prydligt hål mitt i segelduken! 😮😭
Några väl valda ord senare var det bara att konstatera att jag inte hade segelduk kvar i tillräcklig längd för att kunna skära till ett nytt storsegel med akterliket trådrätt på varpen, så i väntan på leverans av mera segelduk från Nylet har jag valt att koncentrera mig på enbart focken.
Med alla imitationssömmar sydda var det dags att sluttrimma segelämnet, till vilket ändamål pappersmallen kom fram igen …
"Oh bury me thar! With my battered git-tar!
A-screamin' my heart out fer yew!"
… samt sydde samman det hela.
Som synes arbetar jag med seglets babordssida uppåt, dvs. alla fållar etc. läggs på babordssidan. Så vitt jag kunnat läsa mig till var detta det vanligaste i fullskala, men moavsett vilken sida man väljer att jobba på är det förstås av vikt att alla segel sys enligt samma princip på den punkten … 🤓
"Oh bury me thar! With my battered git-tar!
A-screamin' my heart out fer yew!"
Initialt höll detta på att göra mig fullständigt skogstokig -- sytråden vred sig nämligen å det grövsta varje gång den drogs igenom repet, med ty åtföljande trassel och slående av knutar på sig självt … 🤪😡
Men si: då kom jag på att ta ett så'n där namnbrickeband som man brukar få på konferenser och dylikt; genom att första dra tråden genom karbinhaken i dess ända fick jag en tredje hand med vars hjälp det gick helt geschwindt att hålla sytråden sträckt och ovriden under dess passage genom repet! ☝️😎
"Oh bury me thar! With my battered git-tar!
A-screamin' my heart out fer yew!"
… och därtill får man mer eller mindre automatiskt jämna och prydliga stygn, liksom repet kommer att ligga precis rätt, dvs. mot babordssidan av likkanten, överskjutande densamma ungefär till hälften.
Det är fortfarande ett ganska segt jobb – jag har inte räknat ut exakt hur mycket rep som skall sys dit, men det lär handla om en fem-sex meter … 🤪 – men nu känns det betydligt mer hanterligt än vad som från början var fallet, inte minst eftersom jag nu slipper hålla på med den där karbinhaken … 🥵
"Oh bury me thar! With my battered git-tar!
A-screamin' my heart out fer yew!"
Den dag man inte lär sig något nytt är en tråkig dag😉
#15 Förvisso! Även om det mellan varven kan vara trevligt även med tråkiga dagar … 😎
Focken börjar så smått närma sig fullbordan, och det var därför dags att förse dess bom med en mera permanent stropp för att hålla ner den i rätt läge (den löper ju annars bara längs staget). En lagom bit rep plockades därför fram, och började sys samman …
"Oh bury me thar! With my battered git-tar!
A-screamin' my heart out fer yew!"
… varefter det började bli dags att tänka på avslut!
Efter en del funderande, liksom utförligt konsulterande av Terence Norths bok Yacht Sails från 1938, har jag bestämt mig för att inte ta likrepet hela vägen runt. Jag tog därför upp de första tio centimetrarna stygn i övre delen av akterliket, där jag dels hade börjat lite för långt ner, dels inte hade satt samtliga stygn riktigt rätt … 🤓
"Oh bury me thar! With my battered git-tar!
A-screamin' my heart out fer yew!"
… utan att helt sonika sy fast ändarna sådana de är; risken att förstöra åtskilliga timmars arbete (bara på focken, som är det minsta seglet, har det krävts gott och väl 800 stygn för att få likrepet på plats) är lite för stor för att jag skall vara beredd att chansa på en teknik jag inte behärskar.
"Oh bury me thar! With my battered git-tar!
A-screamin' my heart out fer yew!"
Du har ju inte så många segel att sy,själv har jag 14 segel att sy till Surprise
#29 Helt riktigt -- men mina är å andra sidan desto större, skall förses med sammanlagt bortåt 6 meter likrep, ditsydda för hand med i runda slängar 4000 stygn … och måste dessutom fungera som segel också! 🤓😎
Nå, nä -- mera allvarligt talat är det ju inte precis någon tävling, detta … 🙂
"Oh bury me thar! With my battered git-tar!
A-screamin' my heart out fer yew!"
Jag likar seglen också, det har jag alltid gjort, då får man lite bukt i seglen.
#31#31 Det borde jag ha anat … tja, jag antar att flest segel sydda när man dör vinner?! 😉Jag lämnar i alla fall walk-over, jag … 🤐🤪
"Oh bury me thar! With my battered git-tar!
A-screamin' my heart out fer yew!"
Som tidigare nämnts behövs litsringar till stagliket, och då det var tomt i skåpet på den punkten skickade jag nyligen efter ett gäng mässingsringar från Eskader.
Till detta ändamål väljer jag 4 mm ringar, och då de är öppna måste de åtgärdas innan de går att använda. Först sätter jag en liten droppe flussmedel i öppningen …
"Oh bury me thar! With my battered git-tar!
A-screamin' my heart out fer yew!"
I och med detta är focken helt och hållet klar, och kan jag ta itu med de återstående trenne seglen. Dessbättre trillade paketet från Nylet in i torsdags med den ytterligare segelduk jag kommer behöva efter missödet med saxen och storseglet häromveckan … 🥵
"Oh bury me thar! With my battered git-tar!
A-screamin' my heart out fer yew!"