Bygglogg: Moonbeam -- del 19
Kollat igenom senaste delarna med stort intresse och som vanligt häpnad över detaljrikedom uppfinningsrikedom och förmågan till finish! Är du säker på att du inte var Fredrik Henrik af Chapman i ett tidigare liv? 😃 😉
Alldeles fullständigt och till etthundra procent säker är jag på att så inte var fallet; den jämförelsen kan jag inte leva upp till, det försäkrar jag! 🤪
Stort tack, icke desto mindre, för dina blott alltför vänliga ord! 🙂
"Oh bury me thar! With my battered git-tar!
A-screamin' my heart out fer yew!"
Med schackelförrådet påfyllt kunde jag göra i ordning delarna till de återstående tre sprintsäkringskedjorna …
"Oh bury me thar! With my battered git-tar!
A-screamin' my heart out fer yew!"
Räckesbitarna är inte riktigt jämnt gjutna, såtillvida som att de är något tjockare i ena änden än i den andra; detta är dock inte ett gjutfel, eftersom de samtliga är precis likadana i det avseendet, utan snarare ett patrisfel.
Hur som haver spelar det inte så stor roll längs med relingarna, där jag kan varva dem tjockare mot tjockre och tunnare mot tunnare, men i aktern skulle assymetrin i fråhga riskera att bli lite för synlig, så jag lade på ett tidigt stadium en bit åt sidan som jag sedan slipat jämn.
Efter att ha bockat den till rätt form med akterspegellinjen som förebild var det så dags att borra de hål som behövs för att montera den.
Till detta ändamål tejpades en bit 4 mm L-list i styren mot aktern, på vilkne markerades de bägge stiftens lägen …
"Oh bury me thar! With my battered git-tar!
A-screamin' my heart out fer yew!"
I princip skall varje räckesbit vara identisk, men givet att avståndet mellan de bägge tapparna i varje tör kunna slå på någon eller några tiondels millimeter är det viktigt att varje par hål borras för en specifik bit, så för att kunna hålla reda på dem producerade jag en uppsättning små etiketter i form av tejpbitar med vars hjälp de kan numreras från 1 till 15 om såväl styr- som babord. 🤓
"Oh bury me thar! With my battered git-tar!
A-screamin' my heart out fer yew!"
I detta skede testade jag också olika tekniker för att fästa ner den på vissa ställen utstående kanten (titta noga på bilden i #18 för ett exempel härpå) på guldlinjen som går längs skrovet.
Det som i slutändan visade sig fungera bäst var upprepad tillförsel av små mängder tunn-CA (!), men innan jag kommit fram till detta bar det sig inte bättre än att ett försök med klarlack som vidhäftningsmedel ledde till en mindre bit skrov i ommålningsbehov! 😮
"Oh bury me thar! With my battered git-tar!
A-screamin' my heart out fer yew!"
Jag avbröt därför räckesarbetena och gick över till maskering, några skikt blå färg samt ett par skikt klarlack till dess det hela var så gott som återställt; lite ytterligare fixande kommer behövas, men det får bli en senare fråga.
"Oh bury me thar! With my battered git-tar!
A-screamin' my heart out fer yew!"
Sedan färgen fått torka över natten var det dags att göra klart kickräckena.
Med tekniken vederbörligen utprovad tordes jag göra resterande räckesmontering en hel sida i taget, och jag flyttade därför tillbaka skrovet till den vanliga arbetsplatsen, som är betydligt bättre upplyst och prickade ut borrställena längs hela styrbordssidan.
"Oh bury me thar! With my battered git-tar!
A-screamin' my heart out fer yew!"
Innan jag borrar de egentliga hålen med jiggen som styrmedel går jag på fri hand ner +/- 1 mm, så att jag när jag sedan sätter an borrstålet genom jiggen har ett grunt hål med rätt diameter i vilket borrspetsen (som ju är osynlig under jiggen) är säker på att hamna precis rätt.
Dessförinnan har jag för övrigt också dubbelkollat att tapparna på varje räckesbit precis motsvarar de utprickade borrställena … 🤓
"Oh bury me thar! With my battered git-tar!
A-screamin' my heart out fer yew!"
På tre ställen på däcket behövs fästpunkter, dels till förstaget, dels till toppmastvanten. Enligt byggbeskrivningen skall dessa bockas till av 1,5 mm mässingsrundstång och limmas fast i däcket samt i fastskruvade vitmetallplattor.
Detta ter sig i mina ögon som en väl klen lösning för fästena till delar av den stående riggen, så jag väljer att ersätta dem med några ögonbultar jag hittat i bra-att-ha-lådan, i vilka jag sätter schackel.
Förstagsfästet är det inga problem att bulta på plats med tillhörande M2-muttern, eftersom stället den skall fästas på är så pass nära en luckkarm …
"Oh bury me thar! With my battered git-tar!
A-screamin' my heart out fer yew!"
… men toppmaststagen skall vara fästa på ställen i däcket där det är ganska svårt att komma åt underifrån, och således rejält kinkigt att få dit och hålla på plats till dess gängorna fått grepp något så litet som en M2-mutter.
Jag har därför tillverkat en liten patentlösning, i form av ett par bitar 2x8 mm mässingsplattstång som jag satte upp i borrstativet …
"Oh bury me thar! With my battered git-tar!
A-screamin' my heart out fer yew!"
Ett alternativ hade förstås varit att borra 1,6 mm-hål i stället, och skära M2-gängor i dem, men eftersom konstruktionen inte behöver hålla för något mera påtagliugt vridmoment valde jag den här lösningen – sluttningen av lödtenn ner mot muttrarnas gängor kommer nämligen ytterligare underlätta att få i hop det hela i ett läge där muttrarna kommer behöva föras på plats utan att man kan se dem och där det är rejält svårt att komma åt.
Det finns dessutom en tanke bakom det faktum att ena änden av mässingsplattstången kommer sticka ut en bit: den kommer nämligen att ta emot en av de bägge däcksbalkar mellan vilka den kommer sitta, och därmed av sig själv ge mothåll när ögonbulten dras i … 🤓
"Oh bury me thar! With my battered git-tar!
A-screamin' my heart out fer yew!"
Som vanligt, snygga och smarta lösningar. Jättejobb du gjort med räckena, att pilla dit små mässing-tappar ser lätt ut, men det var säkert många timmars pillande, Sedan att få allt att passa efter relingen var nog heller ingen enkel sak 👍
//h
#34 Tusen tack skall du ha! 🙂
Man kan väl inte precis säga att det var svårt att få dit de nya tapparna -- mest var det enahanda, med samma moment att upprepa gång efter annan.
Att få bitarna jämnt och snyggt på plats längs relingen var heller inte särskilt svårt i sig; det gällde mest att vara noggrann, och dubbelkolla alla mått innan jag begick något så oåterkalleligt som att borra. 🤓
Vitsen med att använda en lagom flexibel L-profil för att sätta avståndet är att en sådan inte har några problem att följa kurvaturen, men samtidigt är styv nog att jämna ut eventuella små skillnader och på så sätt ge en jämn och mjuk linje åt helheten. 😎
"Oh bury me thar! With my battered git-tar!
A-screamin' my heart out fer yew!"
Det har varit lite glest mellan byggpassen denna vecka, men i dag blev det ett par timmar efter jobbet! 🥳
Dagens första pyssel var av ganska beskedlig natur, nämligen att få borrat hål för däcksfästena till toppmastvanten.
Dessa skall sitta i linje med fästpunkterna högst upp i toppmasten, och en metod så enkel och säker som någon för att etablera denna linje var att montera en bit riggtråd från toppmatsen om babord till toppmasten om styrbord, inklusive tvärs över däcket, och justera den …
"Oh bury me thar! With my battered git-tar!
A-screamin' my heart out fer yew!"
… i vilka fästena skall sättas.
Här är de förstås bara nedstuckna i hålen – jag väntar med att skruva fast dem till dess allt är klart för permanentmontering, eftersom det kommer vara ganska pilligt att få dit mutterplattorna. 🤓
"Oh bury me thar! With my battered git-tar!
A-screamin' my heart out fer yew!"
Därefter var det dags för bänkarna, som krävde en hel del jobb; i synnerhet två av benen, som var lätt snedgjutna … 😡 Jag kan förlåta en hel del, och lite gjutskägg eller andra liknande fel och mistor stör mig föga, men när två halvor av en gjutform inte passat samman ordentligt, så att det som skulle varit runt blir ovalt, och får märkbara kanter, då blir jag lite lack. Sådana bitar borde en noggrann byggsatsproducent kassera – metallen kan ju smältas ner och användas på nytt – för det är mycket jobb och kan vara rejält svårt att få det hela snygt nog att duga.
Nå, vare därmed som det vill: i slutänden tror jag att jag fick till det någotsånär … 🥵
"Oh bury me thar! With my battered git-tar!
A-screamin' my heart out fer yew!"
På 70 talet byggde jag en båt som liknar den du bygger.
#43 Var det den du vid någottidigare tillfälle nämnde som försvann under fulla segel i Kalmarsund?
Med delarna till nagelbänkarna vederbörligen putsade och rengjorda var det dags att få dem på plats, och till detta ändamål lade jag maskeringstejp runt mastfästet, och ritade in en cirkel runt detamma med 30 mm radie …
"Oh bury me thar! With my battered git-tar!
A-screamin' my heart out fer yew!"
Sedan var det dags för påsen med diverse dekorativa, snarare än funktionella vitmetalldelar till däck m.m.
Bland dessa befann sig nåra ventilatorer som skall sitta ovanpå ett av skylighten; dessa var mer eller mindre massivt gjutna i vitmetall, så jag borrade ur rören …
"Oh bury me thar! With my battered git-tar!
A-screamin' my heart out fer yew!"
… samt fräste och slipade bort överskottsmetallen i själva kåpan, till dess de var ungefär så ihåliga som de borde vara, varpå de sista, grövre ojämnheterna inuti kåporna åtgärdades med lite Milliput.
Det är naturligtvis inte meningen att dessa skall fungera som ventilatorer, men de kommer se så mycket snyggare ut som ren dekoration om de har en öppen kåpa med tillhörande hals som kan målas klarröda i kontrast till den vita färgen på utsidorna av dem! 🤓
"Oh bury me thar! With my battered git-tar!
A-screamin' my heart out fer yew!"
Resterande d ekorativa vitmetallselement till däcket – olika typer av pollare – togs så under behandling. De putsades så jämna och snygga som deras respektive former tillät, och fick i samtliga fall sina vitmetalltappar utbytta mot mässing i någon form. De skall visserligen inte användas, och behöver således heller inte hålla för några särskilda krafter, men vitmetalltappar är och förblir för klena för min smak! 🤓
"Oh bury me thar! With my battered git-tar!
A-screamin' my heart out fer yew!"
I nästa skede kommer all torrpassad vitmetall och andra löstagbara beslag, liksom rundhulten, att plockas bort, och skrovet läggas på styrbordssidan så att de återtsående mistorna i målningen på babords låring kan åtgärdas; därefter är det äntligen dags att klarlacka däcket!
"Oh bury me thar! With my battered git-tar!
A-screamin' my heart out fer yew!"
Jag säger bara: WOW:) /Erik
Detaljer, detaljer - detaljer! Vad vore livet utan detaljer!! 😍😉👍
Inget är omöjligt, bara mer eller mindre svårt!