Annons:
Etikettfartyg-båtar
Läst 3759 ggr
Banjoman
2014-10-10 18:11

Hur bör bomgajtågen riggas på Eilean Mòr?

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

Jag har de senaste månaderna gått och funderat en hel del på hur jag bör rigga gajtågen (på engelska "guy ropes") till Eilean Mòrs lastbom … ? 🤔

Jag har noga studerat alla bilder jag kunnat hitta på Clyde Puffers, liksom jag även i övrigt har bildgooglat flitigt på alla termvarianter jag kunnat komma på (guy ropes, derrick winch rigging, derrick swing ropes, etc. etc.), och har blivit lite klokare men inte riktigt så klok som jag skulle vilja vara på den här punkten.

Problem nummer 1 är att många bilder är för oskarpa och/eller tagna ur fel vinklar och/eller tagna på för långt håll för att de riktigt fina detaljerna skall framgå, men jag har i alla fall kommit fram till följande.

(Först bör jag kanske för all tydlighets skull, om än parentetiskt, tala om att gajtåg är de tackel om styrbord respektive babord med vars hjälp lastbommen kan svängas ut över fartygets reling respektive dras in tillbaka till mitten igen, dvs. styr bommen i sidled.)

Det finns olika varianter, men en vanligt förkommande, både på bild (se t.ex. denna) och i diagram, är ett tackel (jag kommer i det följande uttrycka mig i ental, men allt som beskrivs finns naturligtvis spegelvänt på andra sidan bommen) som består av ett block (a) vilket hänger i en bit vajer schacklad till sidan av bommens ytterända samt ytterligare ett block (b) som sitter i ytteränden av ett längre tåg vilket i sin tur är skuret genom block (a). Skuret genom block (b) är också ett tåg, vars ena ända är tacklets löpande ända.

Knäckfrågan är nu vart de stående ändarna i tacklet tar vägen? 🤔 Jag ser två möjligheter:

  1. Tåget som är skuret genom block (a) och tåget som är skuret genom block (b) är samma tåg, och utom synhåll på de flesta bilder (eftersom det hamnar innanför relingen och nära däck) finns ett tredje block (c) genom vilket tåget skärs efter att ha skurits genom block (a) men innan det skärs genom block (b). Tåget enda riktiga stående ända är därmed block (a), medan block (c) via en riggkrok eller något liknande är fäst i t.ex. en ringbult i däck, i bordgången eller i en pollare och därmed bildar den andra fasta punkten i tacklet. Detta upplägg har jag illustrerat ovanför bommen i skissen ovan.
  2. Tåget som är skuret genom block (a) och tåget som är skuret genom block (b) är olika tåg, och utom synhåll på de flesta bilder (eftersom det hamnar innanför relingen och nära däck) är dessa bägge tågs stående ändar fästa i t.ex. en ringbult i däck, i bordgången eller i en pollare. Detta upplägg har jag illustrerat nedanför bommen i skissen ovan.

Personligen lutar jag mest åt det första av dessa bägge upplägg, som synes mig borde vara lättare att sätta upp och hantera eftersom endast en enda fästpunkt i däcksnivå behövs, men jag skulle hemskt gärna ha fatt i någon slags dokumentation som bekräftar åtminstone det möjliga i en sådan lösning.

Jag undrar alltså om någon har någon form av detaljerad dokumentation i form av t.ex. en ritning, ett foto eller helt enkelt egen erfarenhet och kunskap om dessa ting? Dokumentationen i fråga behöver givetvis inte gälla just en Puffer, eftersom samma slags lastbom varit vanligt förekommande på t.ex. fiskebåtar och mindre lastfartyg över huvud taget.

Jag tänker också göra lite praktiska prov ombord på Eilean Mòr för att se om någondera riggningen synes fungera bättre eller sämre, men skulle som sagt gärna hitta något slags indikation på hur det kan/skall/bör se ut.

Varmt tack på förhand för allt benäget bistånd! 🙂

"Oh bury me thar! With my battered git-tar!
A-screamin' my heart out fer yew!"

Annons:
Dan016
2014-10-10 19:11
#1

Jag letade i mina båtbyggarhandböcker men hittade inget bra exempel. Om man ser på den länkade bilden tycker jag att det ser ut som det är riggat som du har ritat på den nedre bilden. Men jag tycker att det ser mer naturlig och logiskt ut med ditt övre ritade exempel med 3 st. block..

Själv skull jag nog dona till en testkonstruktion och jämföra de två alternativ du ritat för att se hur konstruktionerna beter sig live.

/Dan

[Roftic]
2014-10-10 20:00
#2

#0 Framstår jag som dum om jag inte vet vad bomgajtågen är för nåt? :/ :)

Banjoman
2014-10-10 22:55
#3

#1 Jag tyckte först också att det på den länkade bilden såg ut som om ändarna på styrbords gajtåg (dvs. det som är närmast i bild) sticker iväg i såpass olika vinklar att de borde vara riggade som i min variant 2, men när jag tittar riktigt noga är det faktiskt tvärtom!

Tittar man på bommen uppifrån och ned ser man först, i toppen, linblocket till vippen på undersidan och taljan tilll upphalet på översidan av bommen. Från samma position går dessutom vajerhängena ut på respektive bomsida.

Strax nedanför ser man så två block, ett på styrbords och ett på babords sida av bommen. Från blocket på styrbordssidan – som mostvarar mitt block (a) – går två ändar av samma tåg ut i +/- 15 graders vinkel från varandra, en till höger och en till vänster i bild. I änden som går ner åt höger sitter ytterligare ett block som är lika med mitt block (b). Även från detta block går det ut två ändar av ett tåg, en ände till höger och en till vänster. Änden som går ut till vänster möter strax ovanför relingen vänsteränden av tåget som går ut från block (a), och av vinkeln där de möts ser det ut som om de fortsätter mot var sinn separata fästpunkt, men! Tittar man riktigt riktigt noga så ser man att precis under punkten där de korsas, mot bakgrund av den ljusare kajförstärkningsbjälken bakom skutan, verkar de vara snodda kring varandra, vilket alltså snarare skulle tala för att de går mot samma fästpunkt som i så fall skulle kunna vara ett tredje block, men förstås också helt enkelt en och samma beläggningspunkt för två separate stående ändar … 

#2 Nej, inte alls! Det är ganska rejält esoterisk kunskap, även för nå'n som likt mig har varit fartygsintresserad se'n ganska späda år … 🤓🤪 I alla fall: i sin enklaste form är det två rep fästa i ytterändan av en lastbom, och som man drar ut åt sidorna för att svänga bommen mellan sina ytterlägen och/eller hålla den fast i ett visst läge. För att få bättre utväxling, och därmed behöva använda mindre kraft, men också för att minska risken att ett gajtåg skall gå av när man har tung last hängande från bommen, riggar man det i levande livet för det mesta som en talja med flera block.

"Oh bury me thar! With my battered git-tar!
A-screamin' my heart out fer yew!"

[Roftic]
2014-10-10 23:00
#4

#3 Ahaaa! Då är jag med igen! ;)

Banjoman
2014-10-10 23:00
#5

#1 Jag glömde säga att du givetvis har helt rätt i att praktiska experiment är påkallade: framförallt vill jag veta hur block (a) och (b) uppför sig relativt varandra när man halar in den löpande änden … är risken större vid variant 1 än vid variant 2 för två block i nå't olägligt läge … eller är det (kontraintuitivt) till och med tvärtom?!? 🤔🤔🤔 

Enda problemet är att det är svårt att få det att uppföra sig i 1:24 som i verkligheten eftersominga inblandade delar har rätt tyngd i förhållande till sin storlek, och friktionseffekten därför blir helt annorlunda (dvs. mycket starkare) … men testa skall jag!

"Oh bury me thar! With my battered git-tar!
A-screamin' my heart out fer yew!"

Dan016
2014-10-10 23:12
#6

Om bommen svänger över till styrbord (uppåt i ditt exempel), kommer inte block a och b slå i varandra i det undre exemplet? Jag satsar nog ett par spänn på att det övre exemplet med tre block funkar bättre.

Snacka om hjärngympa..🤔😃

/Dan

Annons:
Banjoman
2014-10-10 23:56
#7

#6 Nej, det tror jag inte … om man samtidigt släcker på babordståget så borde block (b) om babord glida ned mot den stående ändan … tror jag i alla fall: som du säger, en rejäl hjärngympa!

Det jag är mer orolig för är vad som händer när man halar an variant 1: det borde finnas åtminstone en risk för att man inte bara kortar tåget mellan block (b) och block (c), utan också samtidigt drar i block (b)-ändan av tåget så att block (b) åker upp mot block (a) och de kommer två block.

Men vi får se: jag skall testa lite lagom endera dagen! Till dess tas som sagt alla synpunkter och fnderingar med glädje emot, och alla hårda fakta med ännu större glädje!

"Oh bury me thar! With my battered git-tar!
A-screamin' my heart out fer yew!"

Banjoman
2014-10-16 20:23
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#8

Ha! Jag tror jag har löst problemet! 😃

Jag satt, som jag esomoftast gör, och funderade över detta och andra modellrelaterade problem, när det slog mig att jag ju för ett par månader sedan hittade en mycket intressant USAmerikansk lärobok i sjömanskap (maskinistvarianten) från andra världskrigets dagar, som jag hade stor nytta av när jag satte samman vinschen.

I alla fall drog jag mig till minnes att den fanns nätpublicerad i OCR-scannad version på en webbplats tillhörande The Historic Naval Ships Association, och tänkte jag att de kanske skulle kunna ha mer godis att bjuda på … ☝️ Och si, det hade de! Jag hittade nämligen dels däcksgastmotsvarigheten till den maskinisthandbok jag redan hade, dels en synnerligen intressant lärobok i sjömanskap från 1891. Med ledning av i synnerhet den sistnämnda (se s. 72 f., Plate 33, Fig. 261 med tillhörande text) kunde jag sluta mig till att det med största sannolikhet är fråga om en variation på en talja som på engelska heter "single Spanish burton". Trots flitigt sökande har jag inte med säkerhet kunnat fastställa vad en sådan heter på svenska ("klapplöpare" och "handtalja" är möjliga översättningar av "burton", men jag har inte kunnat få bekräftat huruvida någondera täcker även en "spansk" sådan, vilken så vitt jag förstått skiljer sig från en vanlig) och skall man tro en annan webbplats bör en sådan talja, när den inte används till att lyfta med utan kroken är fast och toppblocket rörligt, dessutom snarare benämnas "whip on whip" … 🤓

Jag har hur som haver nu bestämt mig för att rigga mina gajtåg med ledning av just den Fig. 261 jag just nämnde, vilket alltså blir på följande vis:

  1. Block (a) i vajerhänge från bomnocken.
  2. Block (b) fäst i ena sladden av ett tåg som sedan skärs genom block (a).
  3. En bukt på samma tåg, skjuten genom öglan på en riggkrok och säkrad över dess skaft (eventuellt också najad för att hindra kroken från att flytta sig längs tåget).
  4. Halande sladden skuren genom block (b).
  5. Riggkroken hakad i en ringbult nå'nstans i krokarna av röstet, och den halande sladden belagd i samma räjonger.

Jag bifogare en sålunda uppdaterad version av min skiss, nedan.

"Oh bury me thar! With my battered git-tar!
A-screamin' my heart out fer yew!"

Dan016
2014-10-16 20:39
#9

#8 Spännande lösning, impad av din förmåga att hitta relevanta lösningar som har brukats historiskt och sedan föra över funktionerna  till ditt skeppsbygge!

/Dan

petzon
2014-10-16 21:11
#10

#8 Härligt att du löste det

Banjoman
2014-10-17 09:59
#11

#9 & #10 Tack skall ni ha! 🙂

Jag har fortsatt forska lite, och med hjälp av en annan intressant bok från anno dazumal, The Use of Ropes and Tackles, lyckats bli på det klara med att den mest korrekta termen på engelska för den slags talja jag tänker använda är "single Spanish burton" snarare än "whip on whip". Jämför man s. 47, fig. 99 (whip on whip) med s. 49, fig. 103 (single Spanish burton) synes det mig alldeles uppenbart att det är den senare jag kommer använda. Den enda skillnaden jämfört med illustrationen är att kroken inte kommer sitta i något som skall lyftas, utan fasthakad i skutan för att ge ett mothåll -- i övrigt är det exakt samma talja. 🤓

Efter vad jag i övrigt läst mig till är den stora fördelen med denna talja att den ger bättre utväxling än en konventionell enkeltalja med samma delar. Eftersom den är uppbyggd av få delar (ett rep och två enkelblock) minimerar den dessutom effektförluster på grund av friktion, och är lätt att rigga.

Nu skall jag bara lyckas reda ut vad en sådan heter på svenska också … 🤔

"Oh bury me thar! With my battered git-tar!
A-screamin' my heart out fer yew!"

Banjoman
2014-10-22 20:31
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#12

I dag fick jag ett lika vänligt och trevligt som informationsrikt svar från Sjöhistoriska Museet, till vilka jag skrivit och frågat om de visste eller kunde ta reda på vad en "single Spanish burton" heter på svenska … Och si, det kunde de!

Översättningen är nog så enkel: "burton" i allmänhet bör översättas med "tackel" och "Spanish burton" heter högst definitivt "spanskt tackel", så som framgår av t.ex Nordisk familjebok (1919 år upplaga), liksom av Emil Smiths ”Nautisk Ordbok : på svenska, engelska och tyska språken" från 1914 (se bild nedan).

Man lär sig nå't nytt mest hela tiden! 🤓😃

"Oh bury me thar! With my battered git-tar!
A-screamin' my heart out fer yew!"

Dan016
2014-10-22 21:37
#13

Tack för att du delar med dig av din nyvunna kunskap/forskning! Mycket intressant!👍

/Dan

Annons:
Upp till toppen
Annons: