Del 3, #49 & #50 Tusen tack skall nu ha! 🙂
"Oh bury me thar! With my battered git-tar!
A-screamin' my heart out fer yew!"
Snyggt jobbat
#2 Stort tack skall du ha!
Jag fortsätter bygget med mer mässingssmide – det behövs nämligen ett roderok!
Dewt följde visserligen med en bit mässingsplåt som ämne till ett sådant, men jag vill gärna ha något som känns snäppet stadigare, och då jag inte har någon lagom dimensionerad mässingslist hemma sågade jag i stället till ett par bitar 0,8 mm mässingsplåt som jag hämtade ur materialförrådet.
Dessa bägge bitar putsade jag noga, samt tvättade och avfettade med denaturerad sprit …
"Oh bury me thar! With my battered git-tar!
A-screamin' my heart out fer yew!"
… en mässingslist, 1,6 mm tjock, 8,5 mm bred och 100 mm lång.
Jag tillverkade också två korta stötstänger av 2 mm mässingsstång. Normalt sett är mässing alldeles för mjukt för att duga till stötstång, men givet att de är så korta som de ändå är tror jag att det kommer fungera, och fördelen med mässing är att det är relativt enkelt att skära gängor i densamma, i det här fallet förstås M2-gängor, som passar gängorna i de bägge servogafflarna.
"Oh bury me thar! With my battered git-tar!
A-screamin' my heart out fer yew!"
Med en bit 3 mm mässingsrör som styrmedel markerades sedan avstånden från centrumhålet till de punkter som motsvarar de bägge innersta stötstångshålen i servooket; dessa punjkter punsades sedan även de (med en riktig puns, nota bene, och inte med den lilla dorn som jag initialt använde som markeringsverktyg) …
"Oh bury me thar! With my battered git-tar!
A-screamin' my heart out fer yew!"
… och sammanlagt fyra stycken 2,1 mm hål borrades upp, varefter listen kapades till lagom längd samt gavs rundade hörn.
Därefter kunde det hela torrpassas på plats tillsammans med den än så länge bara sammantejpade servohållaren och servot …
"Oh bury me thar! With my battered git-tar!
A-screamin' my heart out fer yew!"
… varvid jag dessutom kopplade in mottagare och batteri, och kollade att maximalt servoutslag ryms, vilket som synes är fallet! 🥵
Nota bene: roderoket sitter ännu inte fast i roderaxeln, och rodret vrids alltså inte bara för att oket gör det, men vad gället att testa utslaget spelar det ju ingen roll. 🤓
"Oh bury me thar! With my battered git-tar!
A-screamin' my heart out fer yew!"
Jösses Banjoman, verkligen proffsiga o snygga modifieringar du gör. Mycket imponerande 👍
//håkan
#10 Tusen tack skall du ha! 🙂
Jag fortsätter för övrigt med just en liten modifiering: mellanstycket (vertikalbiten) till servohållaren passar ju som sagt var inte så bra i hop med sladdutgången på det servo jag har valt, och jag har därförbestämt mig för att byta ut det enkla originalmellanstycket mot två kopior i snäppet tunnare plywood, att monteras på var sin sida om servot i stället för runt om detsamma.
Till detta ändamål kapade jag därför till ett par mindre bitar 4 mm plywood, lade dem i perfekt linje med originalbiten längs de två längsta, raka kanterna, samt borrade och skruvade samman dem til en (temporär) kloss.
"Oh bury me thar! With my battered git-tar!
A-screamin' my heart out fer yew!"
… och epoxylimmas på plats mot överstycket. Vinkelpassbitarna hjälper till att ge exakt parallellitet mellan de bägge mellanstyckena, liksom de skapar tillräcklig stabilitet i det hela för att tillåta ordentlig nedtyngning utan risk för att något viker sig eller kommer snett under det att limmet härdar.
"Oh bury me thar! With my battered git-tar!
A-screamin' my heart out fer yew!"
Under gårdagens byggande blev det dessutam att ta ett ganska stort kliv bakåt – jag konstaterade nämligen, i samband med att jag skar en M3-gängai roderaxeln, att roderbladets infästning i densamma inte var tillfyllest stark, så givet att rodret på en segelbåt utsätts för ganska starka sidokrafter blev det till att damma av den plan B jag gått och funderat på de senaste veckorna!
Sedan jag först borrat tre stycken 0,7 mm hål genom axeln ner i roderbladet limmade jag fast bladet i axeln på nytt med epoxy, och satte det att härda, något det alltjämt är i färd med.
"Oh bury me thar! With my battered git-tar!
A-screamin' my heart out fer yew!"
Genom att rotera styckena ett kvarts varvi taget och upprepa proceduren fick jag tre likadana, jämt avfasade mässingsremsor vilka kommer utgöra råämnen för nästa steg i genomförandet av roderplan B … men till detta återkommer jag vid ett senare tillfälle!
"Oh bury me thar! With my battered git-tar!
A-screamin' my heart out fer yew!"
En snabb koll av servohållaren så här långt visar att det hela, åtminstone i det hrä stadiet, är satt samman tillfyllest i våg. 🥵
Innan jag fortsätter med att limma dit understycket vill jag ha rodret permanentmonterat, så att jag kan fasa in de kanter på hållaren som skall limmas mot skrovet med vederbörlig hänsyn tagen till roderaxeln excakt så som den kommer att sitta … 🤓
"Oh bury me thar! With my battered git-tar!
A-screamin' my heart out fer yew!"
Efter mycket funderande fram och tillbaka, samt testande i handen av den nya roderlimfogen, besämde jag mig för att inte förstärka rodret med band – det skulle se betydligt mindre strömlinjeformat ut – utan nöjde mig med att stifta axeln vid bladet bakifrån på flera punkter …
"Oh bury me thar! With my battered git-tar!
A-screamin' my heart out fer yew!"
… samt att initialfästa röret till roderaxeln med mer Milliput. När servohållaren också kommit på plats skall den här fogen ytterligare bättras på med epoxy, men till dess får det räcka med en infästning som fixerar röret i läge, och helt fyller ut och sätter igen hålet där det passerar genom skrovet.
"Oh bury me thar! With my battered git-tar!
A-screamin' my heart out fer yew!"
… och kunde den initialfixeras på plats med en blandning av Milliput och 24-timmarsepoxy.
När detta har härdat skall det hela ytterligare bättras på med ännu mer Milliput och epoxy, till dess allt utrymme mellan hållaren och skrovet är fyllt med antingen det ena eller det andra, men det får vänta tills i morgon – som det är nu sitter servot i precis rätt läge, så det är bättre, tycker jag, att inte i onödan peta på'at och sedan behöva justera in det hela på nytt.
"Oh bury me thar! With my battered git-tar!
A-screamin' my heart out fer yew!"
Sedan ytterligare en vända med epoxy och Milliput applicerats, och fått härda i 24 timmar, var det i dag dags att fixera roderoket.
Som redan nämnts skar jag häromdagen en M3-gänga på roderaxelns översta del, och kan således komplettera själva oket med några M3-muttrar i mässing …
"Oh bury me thar! With my battered git-tar!
A-screamin' my heart out fer yew!"
… och en av dem ville jag intialt löda fast i okets undersida.
Efter att noga ha putsat och avfettat alla delar tog jag därför fram en bit 3 mm aluminiumrör, och skar en 3 mm-gänga i dess ena ytterände. Därvidlag stack jag in ett 2 mm mässingsrör i aluminiumröret, för att hindra dess väggar från att kollapsa under trycket från gängstålet.
"Oh bury me thar! With my battered git-tar!
A-screamin' my heart out fer yew!"
Med hjälp av aluminiumröret gick det sedan geswchindt att hålla ok och mutter i rätt lägen visavi varandra, samt att spänna upp dem i ett maskinskruvstycke med några spillbitar trä emellan för att hindra skruvstycket från att agera värmeabsorbator …
"Oh bury me thar! With my battered git-tar!
A-screamin' my heart out fer yew!"
.. och så, med hjälp av flux och kapillärkraft, löda fast muttern i oket.
Eftersom lödtennet inte fäster i aluminium var det sedan hur enkelt som helst att skruva loss röret, och sedan rensa gängorna från överflödstenn med en gängtapp.
"Oh bury me thar! With my battered git-tar!
A-screamin' my heart out fer yew!"
I nästa steg skruvade jag på en mutter underst på roderaxeln, och därefter oket ovanpå det. Efter att ha penslat på lite flux justerade jag in okhöjden och satte servooket och stötstängerna på plats för att hålla det hela i rätt läge. Den undre muttern drogs sedan upp igen till dess de bägge satt tajt samman.
Jag passade också på att kolla att skrovet stod i våg, och konstaterade därvidlag att det behövde lyftas upp lite grann på styrbords sida. En 2 mm list under stativet om styrbord ordnade den saken …
"Oh bury me thar! With my battered git-tar!
A-screamin' my heart out fer yew!"
… varefter jag fäste en påse med 150 gram blyhagel i roderbladet för att hålla det lite stadigare i exakt lod. Visst kan man när man seglar justera rodervinkeln med hjälp av trimningsfunktionen på radiostyrningen, men det är ju bättre att sträva efter riktigast möjliga resultat från början, och på det här viset bör rodret sitta så nära rätt lod som jag kan åstadkomma.
"Oh bury me thar! With my battered git-tar!
A-screamin' my heart out fer yew!"
Sedan oket först lötts fast i roderaxeln och den understa muttern satte jag dit ytterligare en M3-mutter samt två M2-muttrar ovanpå det hela, och lödde fast även den, varmed hela roderkonstruktionen är färdig!
Näbbtången tjänade förstås som värmeabsorbator – jag hade lödstationen ställd på max (450 grader) och ville inte riskera att varken skrov eller roderblad började smälta, något som inte heller skedde. 🥵
"Oh bury me thar! With my battered git-tar!
A-screamin' my heart out fer yew!"
Ett snabbt test gav sedan vid handen at jag med normalinställning av servorörelsen får ett roderutslag på +/- 45 grader. Jag skulle tro att det är lite väl mycket, och attd et kan vara en god idé att begränsa servoutslaget till, säg 70 procent eller så, men det har jag ju gott om tid att fundera över!
"Oh bury me thar! With my battered git-tar!
A-screamin' my heart out fer yew!"
Så himla snyggt 👍
#37 Proffsigt!! 👍
Inget är omöjligt, bara mer eller mindre svårt!
#39 & #40 Tusen tack skall ni ha!
Helgen har mest gått åt till andra övningar (banjo, t.ex.) än modellbygge, men lite framåt har det ändå fortsatt; så har jag t.ex. fått limmat dit behövliga passbitar i öppningen i det plywoodstycke som skall utgöra segelvinschhållare, på det att jag får en lagom tajt passning mot vinschen i fråga …
"Oh bury me thar! With my battered git-tar!
A-screamin' my heart out fer yew!"
Jag har också börjat fixa med de bägge block som skall bilda ytterligheterna i segelvinschkretsloppet. På just den punkten bestämde jag mig i ett tidigt skede för att byta ut de medföljande lite småklumpiga blocken i vitmetall mot bättre grejor.
Detta kräver dock en lätt ytterligare modifikation av roderservohållaren, för att ge densamma en lodrät framkant. Jag limmade därför dit en bit plywood under servot …
"Oh bury me thar! With my battered git-tar!
A-screamin' my heart out fer yew!"
… och fyllde sedan på med två ytterligare bitar plywood, på vilka jag sågat en fas i 45 graders vinkel. Sammantaget gav detta en lodrät framkant, i vilken utbytesblocket (som för övrigt är av CAP Maquettes förträffliga tillverkning, i förnicklad mässing och med kullagrad skiva) helt geschwindt kunde skruvas fast.
"Oh bury me thar! With my battered git-tar!
A-screamin' my heart out fer yew!"
Kommen så här långt insåg jag att jag hade begått ett allvarligt feltänk, i det jag med flit och avsikt avvikit från instruktionerna i form av ritningen.
Av den senare (se t.ex. föregående bild!) framgår nämligen att styrbordssidan av slingan måste löpa ovcanför vinschtrumman – annars kommer närmligen försegelskoten, vars angöringspunkt på slingan sitter akter om trumman, riskera att dras in i den senare om de i något skede kommer att slacka! 😮
Mitt feltänk bestod i att jag fått för mig att slingan borde ligga i en så rak linje som möjligt mellan de bägge blocken, för att inte riskera att hoppa av från trumman, men det är alltså alls inte fallet!
Lägger man den i en sådan rak linje hamnar nämligen som synes (närmast i bild) den fria styrbordssidan (dvs. som inte alls går runt trumman) av sig själv under trumman!
"Oh bury me thar! With my battered git-tar!
A-screamin' my heart out fer yew!"
… samt sågade ut, passade in och limmade fast en ny blockhållare; denna gång i rätt läge enligt såväl ritning som praktiskt testande!
Den vertikala plywoodbiten är bara tillfälligt ditsatt för att utgöra mothåll, och därmed underlätta justering i horisontalled samt ditlimning utan risk för att hållaren skall halka i väg akteröver innan Milliput och epoxy har härdat … 🤓
"Oh bury me thar! With my battered git-tar!
A-screamin' my heart out fer yew!"
I och med detta är segelvinschen och skotslingan installerade. Ett snabbt test gav vid handen att 100 % servoutslag ger en väl lång förflyttning – bortåt 350 mm – varför servoinställningen på sändaren justerades ner till 65 % på bägge håll. Full spakrörelse ger då en slingrörelse på +/- 275 mm, vilket borde vara ganska lagom. Slutgiltig inställning får vänta till dess mast, bommar och skot är på plats och det går att avgöra exakt hur lång rörelse som behövs.
"Oh bury me thar! With my battered git-tar!
A-screamin' my heart out fer yew!"