Riktigt snyggt 👍, men… ska skortenen vara så lång? 🤔
Inget är omöjligt, bara mer eller mindre svårt!
#1+#2 … tydligen ska den det 🤐😃
Inget är omöjligt, bara mer eller mindre svårt!
#Visst är det en pirat, men tror nog att det är en sötvattenspirat som kapten Haddock brukar svära.
Håller på intensivt med att få akterdäcket på plats. Har limmat fast ett par gängbussningar i skrovet och skruvar nu fast däcket med två M4-skruv. Längs kanterna skall det ligga lister och som vanligt på denna skuta blir det rejäla dimensioner. Kantbalken upptill på skrovet blir 3*20 mm lind som har slipats, spacklats och målats ikväll. Längst bak sitter två vertikala kraftiga ekbalkar som jag har slipat fram ur 10*10 mm lind och betsat. Längs däckets kant blir det 3*5 mm lind.
Känns inte som det blivit så mycket gjort på två kvällar, cirka fem timmars byggtid och det enda jag kan visa på bild är två små bitar lind. Men när väl dessa detaljer är på plats så syns det nog desto mer.
#6 "Den gamle hedersknyffeln, han kände min kusin, som seglat Djurgår'n–Slussen förr, med last av fyllesvin" 😉
Intressant att jämföra det verkliga däcket i bilden under #4 med den under #6 – jag tycker du ser ut att ha lyckets mycket väl med att fånga och återge intrycket som de verkliga däcksplanken ger! 👍
Mycket snyggt åstadkomna kantbalkar, också! 🙂
/Mattias
"Oh bury me thar! With my battered git-tar!
A-screamin' my heart out fer yew!"
#7 tack. Mitt däck är dock inte lika regnvått, lyckades besöka Nordevall på semesterns enda regndag, men det gjorde inte så mycket att det regnade, i själen lyste solen när jag trampade ett så vackert däck.
Ruggigt snyggt åstadkommit däck…👍
Inget är omöjligt, bara mer eller mindre svårt!
#6:2… ekbalkar av lind… hmm… 🤔 😉
#10 kan pansarbyggarna använda plast istället för pansrplåt kan jag använda lind istället för ek😉
#11: 😂👍
Fuskar vidare med materialen och gör koppar av trä. Det är ljuddämparen för utloppsångan som jag filade fram av en bit björk. Skulle vilja haft en metallsvarv och svarvat den av mässing, men gjorde en "Kajsa varg" i brist på svarv och spände upp en rundstav i pelarborren och med hjälp av olika filar filades detaljen fram. Toppen urholkades med en konfräs i Dremeln och när jag var klar efter någon timme så sprack detaljen. Bitarna gick dock att limma ihop med CA till någorlunda utseende. Lite skevt blev det men det får duga så länge. Ångvisslan lödde jag ihop av några bitar 3 mm MS-rör som träddes upp på ångröret av 2 mm mässingsrör, några bitar 0,75 mm mässingstråd fullbordade det hela.
En kul kuriosadetalj är att ljuddämparen är bärgad från Vätterns botten och finns att beskåda i Forsvik. Mäktig känsla att se den i en glasmonter efter mer än 150 år på botten.
Ser bra ut, ångvisslan gillas skarpt!👍
/Dan
#14 tack.
Skrostensarbetet fortsätter. Alla som följt mina tidigare byggen vet att jag har en perversion för att trycka in massor av pyttesmå spikar i mina modeller, gärna flera tusen i samma modell. På Nordevall har det varit dåligt med detta, bara några hundra i skrovets aktre del, en nu försökjer jag bättra mig. Skorstenen är nitad i orgnial så jag klippte till band av mässing som limmades på avloppsröret som är skorsten. Sedan borrades massor med 0,7 mm hål som jag slog i små spik i. Känner mig ganska nöjd.
I nederdel skall skorstenen kläs med funna lister, dessa skall ligga en bit utanför skrotstenen. jag klädde därför skorstenen med mjuka balsalister som slipades runda för att skapa distans. Målades svarta för att få mörker i de glipor som kommer att uppstå.
Vilket jobb!😮 Ser riktigt bra ut…👍
Inget är omöjligt, bara mer eller mindre svårt!
Verkligen snyggt! Handborrade du alla hål eller körde du med typ en Dremel?
/Dan
#17-18 tack, Jag Dremlade hålen. Lite segt att ta sig igenom plåte så Dremeln underlättade verkligen
Instämmer med föregående talare, ser fram emot färdigmålat!👍👍
/Dan
Kan bara hålla med Mattias… imponerande snyggt 👍
Inget är omöjligt, bara mer eller mindre svårt!
#25 Mycket intressant styrinrättning! Vet du om den i verkligheten är direktverkande på roderaxeln, med bara den relativt korta hävstång som man ser i bild som utväxling, eller gömmer det sig en ytterligare utväxlingsmekanism under däck?
/Mattias
"Oh bury me thar! With my battered git-tar!
A-screamin' my heart out fer yew!"
#27 helt säker är jag inte men det ser verkligen ut som att den verkar direkt på roderaxeln. Den är placerad rakt över roderaxeln och under däck kommer salongen så det finns inte mycket plats för några växlar. Dessutom bör man betänka att det är en gammal konstruktion, Nordevall sjösattes 1830 så tekniken är tämligen rudimentär.
Under dagen och kvällen har jag fortsatt att såga, fila och löda. Är nu i stort sett klar. Det är bara centrumlagringen som skall förses med en pilledrutt i mitten. Jag tänkte använda denna pilledrutt till att fästa in en axel så att jag kan överföra rörelsen från rodret till styrinrättningen. Har dock ingen 10 mm centrummarkerare hemma, men tror att det finns en på jobbet som jag kan låna. Centrummarkerarare är en verkligt smart pryl, en körnare som är precitionsslipad på ytterdiametern så att man kan styra den i ett hål och markera mitten, precis vad jag behvöer för att markera mitten på lagringens "tak" innifrån.
#27 Snyggt! Centrummarkerare som du nämner verkar intressant, såna verktyg man inte visste att det fanns men helt klart saknat.
Men en pilledrutt?😃
#31 Centrummarkerare är ännu ett verktyg som är "ett måste i varje lyckligt hem". Finns bl.a. hos Arc Eurotrade ungefär mitt på sidan kallas tydligen "transfer punch" på Engelska.
Pilledrutt är en odefinerad utstickande mekanisk sak som ser ut att vara viktig, men man förstår aldrig till vad.
Vackert hantverk!
/Dan
Tjusigt
Inget är omöjligt, bara mer eller mindre svårt!
#33-34 Tack. All uppmuntran behövs, det känns lite trögt ibland i bygget.
Ikväll har skorstenen fått sitt andra lager färg, står på tork i pannrummet. Sedan upptäckte jag att jag missat två små bitar på gjutjärnsfundamentet till styrinrättningen. Det blev till att fila till två pyttesmå mässingsbitar och löda in. Nya brännblåsor på fingertopparna.
Det enda som är värt att visa på bild är dekorplankorna som sitter under däcket. Dessa är mycket viktiga för de är tillsammans med yttre däckskanten ett utmärkt sätt att dölja en springa jag fått i passningen mellan skrovet och det lösa däcket. Plankorna är målade något mörkare på modellen än orginal eftersom jag tyckte orginalfärgen såg väldigt blaskig ut. Troligtvis är orginalet solblekt efter två säsonger på sjön och jag bygger som traditionen för skalabåtar bjuder; så nära leveransskick det går.
Många limklämmor går åt medan epoxylimmet härdar. Pinnen i fönstret är ett primitivt stativ för att jag skall kunna ställa ifrån mig båten på bordet.
#28–#30 Verkligen fantastiskt tjusigt på alla sätt och vis! 👍
#28 Intressant, det du nämner, om att det verkar vara direktverkande med bara en (ganska) kort rorkult (även om det är svårt att bilda sig en riktig uppfattning utifrån bilderna hur läng den är i verkligheten, men om man antar att styrhandtaget sitter dryga metern [1,20 kanske?] över däck, så ser rorkulten ut att kunna vara omkring en halvmeter lång. Kan det stämma? 🤔
Inte att det spelar någon egentlig roll, men jag blir bara så nyfiken på den här ganska udda konstruktionen! 🤓 Visst är 1830-talet mycket tidigt vad gäller allt som har med ångdriften att göra, men mekaniska styrinrättningar hade man väl ändå ganska god koll på vid det laget?!
Jag menar, skall man prata om primitiv kraftöverföring till ett akterroder får man väl snarare gå tillbaka till 1600-talets kullerstock (som på t.ex. Vasa), där det roderutslag man kunde uppnå var högst begränsat, och fartygen styrdes minst lika mycket med hjälp av seglen. Fram på 1800-talet är ju däremot skeppsratten med utväxling med hjälp av såväl ratt/nav som reptaljor väl utvecklad.
Å andra sidan krävs kanske mindre kraft för att manövrera rodret på en hjulångare? Ett segelfartyg måste ju rimligen skapa större tryck på rodret, och därmed också behöva bättre utväxling … Och en hjulångare kan man ju dessutom, om det går att skicka olika mycket kraft till babords respektive styrbords hjul, att styra med hjäp av skovelhjulen också. Vet du något om hur det var med den saken på EN I och/eller II?
Missförstå mig rätt: jag försöker på intet vis ifrågasätta EN II:s konstruktion – jag blir bara så förbenat nyfiken på'at 😇
/Mattias
PS. Apropå #32 m.fl. tidigare kommentarer: törs man månne dra slutsatsen att ditt hem är ganska lyckligt vid det här laget? 😉
"Oh bury me thar! With my battered git-tar!
A-screamin' my heart out fer yew!"
#36 Tack.
Hävstången blir cirka 160 cm, räknat från rotationscentrum till strystångens infästning. Farten var inte så hög, har säkert en siffra på det någonstanns, men hittar inte just nu vad som gick att pressa ur de 2*17 hästkrafterna. Det är lite oklart om drivaxeln var stel eller delad. Nordewall II har stel drivaxel, men det finns historier om att ettan skulle fått maskinfel vid ett tillfälle som gjorde att hon gick runt runt, vilket skulle innebära att axeln var delad. Det kan dock vara en skröna.
Konstruktionen är helskön, känns lite som ett evolutionens stickspår, tidig industrialism, man provade olika koncept och några levde vidare, andra förekom bara på enstaka fartyg. Vi gör ju på samma sätt idag, man frångår gamla beprövade konstruktioner och testar nya konstruktioner, vissa fungerar bra och blir ny standardkonstruktion, andra försvinner fort från marknaden. Ett klassiskt exempel är plastcykeln Itera från 80-talet andra exempel är musikformatet Minidisc. När man ser Nordevall får man en känsla av att gjutjärn var den tidens häftigaste material, dåtidens kevlar. Det kryllar av läckra jnutna detaljer i maskinrummet och styrinrättningen är också dett excempel på denna "Overengineering"
Angående verktyg så är jag väldigt övertygad om att det krävs en fräs och en svarv innan hemmet blir riktigt lyckligt😇
#37 Man fattar, man förstår ☝️
Om hävstången är hela en och en halv meter blir det ju en helt annan sak -- det borde definitivt ge en fullt tillräcklig utväxling!
När jag tittar och tänker närmare på saken så skulle det inte alls förvåna mig om det vore så att konstruktionen är tänkt att lösa det klassiska "problemet" med en konventionell rorkult, nämligen att man skjuter den åt ett håll (t.ex. babord) för att styra åt motsatt håll (i detta exempel alltså styrbord), vilket vid ordergivning och (framför allt) -mottagning kräver en rorgängare som kan sina saker, och så att säga översätter kommandot "dikt styrbord" till handlingen att skjuta rorkulten fullt ut åt babord.
Har man i stället vänt rorkulten bakåt, som i det här fallet, skall rorgängaren helt enkelt föra styrstången åt det håll som uttals i kommandot, på liknande vis som en skeppsratt skall vridas åt styrbord om man vill styra skutan ditåt.
/Mattias
"Oh bury me thar! With my battered git-tar!
A-screamin' my heart out fer yew!"
F´låt en kanske dum tanke…men jag tycker nästan det ser ut som om det kunde vara kugghjul som ligger an mot delen som håller i rodret. MAO så skulle man styra genom att snurra på pinnen, om ni fattar vad jag menar🤔. Men jag kan ju vara helt ute och cykla här 🤪
Inget är omöjligt, bara mer eller mindre svårt!
#39 En mycket intressant teori, som ju förvisso skulle förklara den halvcirkelformiga kåpans roll i det hele … Men jag antar att Petzon, som ju sett'at i verkligheten, kan bekräfta eller avfärda … 🤔
/Mattias
"Oh bury me thar! With my battered git-tar!
A-screamin' my heart out fer yew!"
#38 Intressant, jag har inte tänkt på att konstruktionen faktiskt ger sväng åt rätt håll, skulle mycket väl kunna vara orsaken till den udda konstruktionen
#39 Som vanligt när man dokumenterar något med bilder så missar man alltid att ta bilder ur vissa vinklar och man lägger inte alla detaljer på minnet, jag har inga bilder ovanifrån eller bakifrån på styrinrättningen, bara den bild jag visade i #25. Har inte tänkt på kugghjul i konstruktionen tidigare. Om det finns kuggar i den så har jag konstruerat fel och måste bygga om. Får helt enkelt forska vidare på detta. Men om det är kugghjul så måste man snurra flera varv på "cykelstyret" vid kraftig gir och det känns väldigt opraktiskt. Och om det är kugghjul i konstruktionen så faller Banjomans idé om roderutslag åt samma håll som man vrider.
Riktigt kul med sådana här diskussioner där man får nya infallsvinklar som man tidigare inte tänkt på.
Det vart en helvetisk dag på jobbet idag så det blev klent med byggandet, men lite färg hann jag blaska på utloppsröret för ångan. Dessutom en bild på gårdagens prestation. Yttre däckskanten som limmades på plats och betsades. Längst akterut skall det sitta ytterligare en bit, så den flammiga betsen kommer att döljas.
Ni får hålla tillgodo med en ganska dålig bild, orkade bara inte lägga ner tid och energi på att ta en bättre idag.
#39, det måst sitta kugghjul i, hittade en bra film på tuben. Nu blir det omkonstruktion, tack Skalski för upptäckten.
Kan också konstatera i filmen att det inte behövs någon större kraft för att styra.
#43 Mycket spännande! Som du säger så syns det tydligt att styrandet inte precis kräver hela kroppstyngden eller nå't sån't … Men vad som också är redigt intressant är att det ser ut som om inrättningen har tillräckligt mycket inbyggd tröghet för att rorsman ganska långa stunder skall kunna lämna styrveven helt och hållet! En tidig handsfree-inrättning, helt enkelt! 😉
/Mattias
"Oh bury me thar! With my battered git-tar!
A-screamin' my heart out fer yew!"
#44, nja lite extrajobb blir det ju, men det är sådant modellbyggandet är. Nu gäller det att leta kugghjul. Tror att jag ha lite Meccano på vinden, skall se om det finns något passande där, annars blir det till att leta bland ungarnas Lego
Håller på och korrigerar styrinrättningen, är ungefär halvvägs men bilder får dröja tills jag är klar. Stort tack Skalski för kugghjulen, de funkar kanon.
Aktre kantbalken har upptagit större delen av dagen idag. För några dagar sedan la jag en bit 10*10 lind i blöt och spände den sedan mot en mall jag bandsågat fram ur en bit spillvirke. Några dagars torkande gav mig en böjd träbit